Argument för grönare städer är en forskningssammanställning. Den har tagits fram i samarbete mellan Green Cities och Tankesmedjan Movium SLU.
19.10.2022
Trots starka belägg för växters mervärden i våra städer tar vi inte alltid tillvara den kunskap som finns. Istället tillåts hårdgjorda ytor och byggnader ta plats på bekostnad av grönområden och träd. Men det medför många problem. Som ett resultat av luftföroreningar dör till exempel varje år mer än 7000 svenskar. Hårdgjorda ytor och byggnader magasinerar värme. Tillsammans med ett förändrat klimat ger det allt för varma städer sommartid. Skador på grund av översvämningar ökar. Buller skapar stress.
Varför fortsätter vi då att bygga städer på ett sätt som inte är bra för oss? Det kan bero på olika faktorer. Kortsiktiga ekonomiska kalkyler, komplexa beslutsvägar, platsbrist och avsaknad av tydliga riktlinjer och regler kan vara några. En annan förklaring är att kunskap inte når fram till dem som fattar besluten. Trots att argumenten för gröna städer är överväldigande är fortfarande okunskapen i många led stor. För att lyfta gröna städers mervärden på ett enkelt och överskådligt sätt har därför Green Cities tillsammans med SLU Tankesmedjan Movium tagit fram en aktuell forskningssammanställning.
Fyra forskare står bakom sammanställningen. Det är Johanna Deak Sjöman, Christine Haaland, Anders Sandoff och Jonathan Stolz. De besitter alla stor kunskap inom sina respektive forskningsområden. Forskarna verkar på Sveriges Lantbruksuniversitet och Göteborgs Universitet.
Sammanställningen fokuserar på följande områden:
Broschyren ger en översikt över varför det är så viktigt att vi inte försummar grönområden när våra städer växer. Att prioritera grönska och lyfta frågan på dagordningen är avgörande för om vi har städer som vi fortfarande vill leva i om 50 år.
Broschyren kan läsas här på webben och laddas ner kostnadsfritt.
Läs här som klippbok
Läs här i fullscreen
Ladda ner som pdf här: Argument för grönare städer
Tidigare har det saknats riktlinjer för hur stor andel grönska en stad bör ha. Men nu finns två rekommendationer. Naturvårdsverkets mål är att svenska städer ska ha en krontäckningsgrad på minst 25 procent år 2030. Den internationella 3-30-300 regeln rekommenderar minst 30 procent krontäckningsgrad. Det är viktiga mål att uppnå för att vi ska ha städer som vi vill leva och bo i även i framtiden.
För dig som önskar ytterligare läsning rekommenderar vi:
Fler träd behövs i städerna av Johanna Deak Sjöman LÄNK
Urbana grönområden – indikationer för hälsa och välbefinnande av Patrik Grahn och Jonathan Stolz LÄNK
Förutsättningar för ekonomisk värdering av urban grönska och förslag på forskningsagenda av Anders Sandoff LÄNK
Text: Erika Wallin
Illustrationer: Urbio
Vilka fördelar har gröna städer?
Argumenten för gröna städer är överväldigande för den som följer aktuell forskning. Växter i stadsmiljöer har positiva effekter för invånarnas hälsa, klimatet, den biologiska mångfalden, den sociala sammanhållningen och även samhällsekonomiskt. Listan kan göras lång, men här är några konkreta exempel:
Växters mervärden – några exempel
- Invånarna mår bättre och blir friskare
- Koncentrationsförmågan ökar
- Stressnivåerna minskar
- Patienter tillfrisknar snabbare
- Stadsklimatet förbättras eftersom växter skänker svalka heta dagar
- Växter fungerar fördröjande för dagvatten
- Den biologiska mångfalden gynnas
- Ohälsosamma partiklar i luften tas upp
- Växter binder koldioxid.
- Vegetation bidrar till en positiv ljudmiljö
Varför behöver vi gröna städer? Det finns många svar på den frågan. Men ett svar är att invånarna som lever där mår bättre.
Kunskap tas inte tillvara
Trots starka belägg för växters mervärden i våra städer tar vi inte alltid tillvara den kunskap som finns. Istället tillåts hårdgjorda ytor och byggnader ta plats på bekostnad av grönområden och träd. Men det medför många problem. Som ett resultat av luftföroreningar dör till exempel varje år mer än 7000 svenskar. Hårdgjorda ytor och byggnader magasinerar värme. Tillsammans med ett förändrat klimat ger det allt för varma städer sommartid. Skador på grund av översvämningar ökar. Buller skapar stress.
Varför behöver vi gröna städer? En viktig funktion för växter i staden är att ta omhand dagvatten och minska risken för översvämningar.
Varför fortsätter vi då att bygga städer på ett sätt som inte är bra för oss? Det kan bero på olika faktorer. Kortsiktiga ekonomiska kalkyler, komplexa beslutsvägar, platsbrist och avsaknad av tydliga riktlinjer och regler kan vara några. En annan förklaring är att kunskap inte når fram till dem som fattar besluten. Trots att argumenten för gröna städer är överväldigande är fortfarande okunskapen i många led stor. För att lyfta gröna städers mervärden på ett enkelt och överskådligt sätt har därför Green Cities tillsammans med SLU Tankesmedjan Movium tagit fram en aktuell forskningssammanställning.
Välrenommerade forskare bakom sammanställningen
Fyra forskare står bakom sammanställningen. Det är Johanna Deak Sjöman, Christine Haaland, Anders Sandoff och Jonathan Stolz. De besitter alla stor kunskap inom sina respektive forskningsområden. Forskarna verkar på Sveriges Lantbruksuniversitet och Göteborgs Universitet.
Sammanställningen fokuserar på följande områden:
- Hälsa
- Klimat
- Biologisk mångfald
- Ekonomi
Broschyren ger en översikt över varför det är så viktigt att vi inte försummar grönområden när våra städer växer. Att prioritera grönska och lyfta frågan på dagordningen är avgörande för om vi har städer som vi fortfarande vill leva i om 50 år.
Läs sammanställningen
Broschyren kan läsas här på webben och laddas ner kostnadsfritt.
Läs här som klippbok
Läs här i fullscreen
Ladda ner som pdf här: Argument för grönare städer
Har du svårt att läsa? Klicka här så får du broschyren i fullscreen.
Riktlinjer
Tidigare har det saknats riktlinjer för hur stor andel grönska en stad bör ha. Men nu finns två rekommendationer. Naturvårdsverkets mål är att svenska städer ska ha en krontäckningsgrad på minst 25 procent år 2030. Den internationella 3-30-300 regeln rekommenderar minst 30 procent krontäckningsgrad. Det är viktiga mål att uppnå för att vi ska ha städer som vi vill leva och bo i även i framtiden.
Ytterligare läsning
För dig som önskar ytterligare läsning rekommenderar vi:
Fler träd behövs i städerna av Johanna Deak Sjöman LÄNK
Urbana grönområden – indikationer för hälsa och välbefinnande av Patrik Grahn och Jonathan Stolz LÄNK
Förutsättningar för ekonomisk värdering av urban grönska och förslag på forskningsagenda av Anders Sandoff LÄNK
Text: Erika Wallin
Illustrationer: Urbio
Följ oss gärna
