4.2.2022

Med mål om trädkronstäckning i tätort involverar Naturvårdsverket nu städerna i åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd. Verket vill se en krontäckning på minst 25 procent 2030 och att den ökat med två procent jämfört med 2020.

Stadsträd har ett mycket högt värde generellt. De skyddar från översvämning, hetta, luftföroreningar, buller och hårda vindar. Till detta kommer väsentliga insatser för klimat, biologisk mångfald och människors välbefinnande. Men till de särskilt skyddsvärda räknas bara den absoluta gräddan av träd. Naturvårdsverket delar in dem i tre kategorier. De gäller för såväl levande som döda träd:

• jätteträd: träd grövre än 1 meter i diameter på det smalaste stället under brösthöjd.


• äldre träd: gran, tall, ek och bok äldre än 200 år. Övriga trädslag äldre än 140 år.


• grova hålträd: träd grövre än 40 cm i diameter i brösthöjd med utvecklad hålighet i stammen.

De här träden är oersättliga hem för en mängd arter av insekter, lavar, mossor och svampar. Antal arter och populationernas storlek ligger på många gånger högre nivåer än hos yngre och mindre träd. Det är mångfalden av mikromiljöer som gamla träd erbjuder, inte minst i bark, håligheter och död ved, som gör att så många olika organismer hittar hem där.

Särskilt skyddsvärda träd finns i hög grad i betesmarker, alléer, gårdsmiljöer och på kyrkogårdar. Därför har tidigare versioner av åtgärdsprogrammet fokuserat på landsbygdens träd.

Många skyddsvärda i städer

– Men vid inventeringar såg vi att det finns väldigt många särskilt skyddsvärda träd, och sådana som är på god väg att bli särskilt skyddsvärda, inne i städerna. Då blev det viktigt att ha mål även för tätorter, säger Karin Sandberg vid länsstyrelsen i Västmanland, nationell koordinator för särskilt skyddsvärda träd och författare till åtgärdsprogrammet.

Det visade sig dock vara svårare att formulera mål om gamla, grova och håliga träd i städer, där det krävs ett annat säkerhetstänk än på landsbygden. Ett generellt mål om att bevara exempelvis 80 procent av gamla, grova träd skulle inte fungera. Vid diskussioner med trädexperter kom tanken upp om att använda krontäckningsgrad som en faktor att knyta en målsättning till.

– Ett gammalt träd ger väldigt mycket mer krontäckning än unga träd. Det går helt enkelt inte att nå upp till höga procentsatser utan gamla träd. Därför ger målet om 25 procent krontäckningsgrad till 2030 incitament såväl till att vara rädd om gamla träd som till att plantera och vårda nya. Vilket är precis vad vi vill åstadkomma, säger Karin Sandberg.

Vägledande dokument

Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas olika åtgärdsprogram är vägledande dokument som ingår i arbetet med att nå våra miljökvalitetsmål. Programmen syftar till att bevara de allra mest hotade arterna och naturtyperna i Sverige. En mycket stor del av vår biologiska mångfald är knuten till just gamla träd. I nuläget minskar antalet särskilt skyddsvärda träd i landet. Det är en utveckling som är viktig att stoppa även ur ett internationellt perspektiv. I Sverige har vi nämligen fortfarande relativt stora bestånd av de här träden jämfört med andra nordeuropeiska länder.

Inför 2030 finns även ett mål om minst en biodepå i varje tätort där kommunen aktivt sparar död ved. Naturvårdsverket skriver också att det senast 2024 bör finnas en kommunal strategi för att långsiktigt behålla särskilt skyddsvärda träd och för att uppnå ökad livslängd för alla träd inom detaljplanelagt område. En viktig del i strategin är en långsiktig plan för hantering av så kallade efterträdare, alltså de träd som står på tur att bli särskilt skyddsvärda.

Viktiga mål för kommuner

På landsbygden ligger ansvaret för att nå upp till miljökvalitetsmålen på länsstyrelserna, men i tätorterna landar det istället på kommunernas bord. En stor del av dem som arbetar med stadsgrönska har nyligen nåtts av ett förslag från professor Cecil Konijnendijk van den Bosch om att implementera 3-30-300-regeln, något även vi på Green Cities i Sverige skrivit om. Det handlar om en tumregel att använda vid planering och utformning av städer. Den säger att varje person ska se minst tre träd från sitt hem, skola och arbetsplats, varje kvarter ska ha minst 30-procentig krontäckningsgrad och varje person bör ha max 300 meter till ett grönområde som är minst ett hektar stort.

Anton Spets, stadsträdgårdsmästare i Borås, är positiv till såväl Naturvårdsverkets mål om 25 procents trädkronstäckning som till 3-30-300-regeln:

– Jag är jätteglad att det kommer siffror. Både vi i Borås och andra utvecklar styrdokument för att främja natur och biologisk mångfald. Med siffror blir det så mycket enklare att ta fram förslag till beslut. Jag ser fram emot att även plan- och bygglagen justeras i enlighet med rekommendationerna. Det skulle ge ännu bättre stöd i den spännande utmaning som det här är.

Arbete i tre steg

Anton Spets säger att man behöver arbeta i tre steg för att kunna nå målen. Först måste man skaffa sig kunskap om utgångsläget, hur krontäckningsgraden ser ut idag. I Borås testar de tre metoder för att få fakta på bordet. Två av dem är knutna till i-Tree. Den tredje metoden bygger på maskininlärning av ortofoto med laserdata och är utvecklad på Borås stads egen geodataavdelning. Här kan de även addera demografiska data och därmed väga in dem vid planering och prioritering av skötselinsatser och återplantering av träd.

– Steg två är politisk förankring. Att skapa förståelse för alla de värden en ökad trädkronstäckning ger och att det krävs en förhållandevis långsiktig strategi för att få resultat. Man ska också ha klart för sig att en ökning med två procent på mindre än tio år kostar ganska mycket pengar. Att bara sätta spön ger inte den ökningstakten. Vi kan gena lite genom att plantera träd av stora kvaliteter, men det blir dyrare. Det tredje steget är att bestämma i vilket skede vi ska tillämpa det här. Är det ner på ett halvt kvarters storlek eller ska vi börja i övergripande styrdokument, för att sedan låta det sippra ner i organisationen?

 


I Borås kommer de att inventera krontäckning och de ekosystemtjänster träden ger vart femte år, säger stadsträdgårdsmästare Spets. Enligt de mätningar de genomfört ligger de i nuläget på 24-30 procent, vilket är en bit över snittet i Sverige.

– För att nå krontäckningsmålen och säkra biologisk mångfald är det också viktigt att engagera privata fastighetsägare, avslutar Anton Spets.

Lyssna på Trädpodden

Tycker du att den här artikeln var intressant och vill lära dig mer rekommenderar vi dig att lyssna på Trädpodden. I avsnitt 39 pratar just Karin och Anton om skyddsvärda träd och det nya målet om 25 procents krontäckning.

Till trädpodden

 


Text: Berit Haggren