Fler träd behövs i städerna för att minska effekten av klimatförändringarna. Foto: Henrik Sjöman
14.7.2022
Att städer är varmare jämfört med omkringliggande landsbygd är inget nytt fenomen. Den så kallade värmeöeffekten uppmärksammades redan under tidigt 1800-tal när tydliga temperaturskillnader mellan innerstad och landsbygd observerades under nattetid. Fenomenet bygger på ett flertal olika orsaker. I huvudsak rör det sig om att vattenmängden och vegetationstäcket är högre på landsbygden och att dessa hjälper till att hålla temperaturen nere. Enligt en mätning av SMHI är exempelvis temperaturen cirka 3°C högre i Stockholms innerstad jämfört med landsbygden utanför Vallentuna, Tumba och Västerhaninge.
Städernas energiförbrukning och mängden luftföroreningar är också en bidragande orsak till ett varmare stadsklimat. Luftföroreningar som uppstår via förbränning av biobränslen, oljeprodukter samt från transport och slitage av asfalt och bildelar ökar mängden koldioxid och partiklar i luften. Dessa föroreningar påverkar i sin tur strålningsbalansen. Det vill säga att möjligheterna för solens strålning att ”återvända” till rymden begränsas under natten och förhindrar avkylande effekter.
Den mest påtagliga orsaken till att värmen är högre hänger samman med städernas mark- och byggnadsmaterial som ofta absorberar solens strålning snarare än att reflektera tillbaka den. Höga byggnader som står tätt och blockerar en öppen himmelsvy kan försvåra ytterligare för värmen att stråla tillbaka till rymden under natten.
Glesare bebyggelse med inslag av vegetation eller större naturlika planteringar är exempel på områden som bidrar till en bättre avkylning (fig. 1).
Stadsbyggnadens rumsliga ideal och materialval samt en alltmer intensiv energiförbrukning har hjälpt till att skapa dagens klimatförhållanden. Städer har således alltid haft en hög temperatur, men med klimatförändringar på intågande så ökar de negativa effekterna markant.
Framförallt är det träden som får en stor betydelse. Eftersom hela staden bidrar till den totala värmesumman är även det totala trädbeståndet viktigt. Med detta menas träd och annan vegetation som växer både på offentlig och privat mark. Till exempel kan hela 50 procent av stadsgrönskan påträffas inom bostadsområden där villaträdgårdar särskilt kan bidra till flertalet ekosystemtjänster.
Det är särskilt under perioder med extrem värme som det blir uppenbart vad ett förändrat klimat innebär för vår fysiska hälsa. Enligt Europeiska miljöbyrån orsakade värmeböljan sommaren 2003 cirka 70 000 dödsfall i Europa. Vi har sedan dess erfarit flertalet liknande incidenter runt om i världen med katastrofala följder. Eftersom en stor majoritet av världens befolkning bor i städer blir det extra viktigt att se till de möjligheter som finns att sänka temperaturerna i städerna. Även i Sverige förväntas antalet dygn av extremvärme att öka. Lyckas vi inte minska utsläppen av växthusgaser kommer medeltemperaturen ha stigit med 5°C i slutet av århundradet.
Grönskande utemiljöer spelar en avgörande roll för att hålla temperaturerna nere.
Till skillnad från exempelvis asfalt, som har en mycket hög kapacitet att absorbera solens strålning och bibehålla värme, kan vegetation reflektera en stor del strålningen och därmed sänka stadens värmeabsorption. Under en vanlig sommardag när lufttemperaturen mäter 21°C i södra Sverige kan marktemperaturen på en parkeringsplats utan beskuggning exempelvis ligga på 42°C. Medan en mindre park med några stora träd tio meter längre bort håller en marktemperatur på under 17°C . Den sammanlagda strålningstemperaturen för samma platser visar på 70°C respektive 31°C. Skulle vi omvandla detta till en temperatur som människor fysiskt upplever så skulle temperaturen på parkeringsplatsen kännas som 45°C medan det inne i parken under träden skulle kännas som 18-19°C. En öppen gräsyta som inte beskuggas å andra sidan skulle fortfarande upplevas som mycket varm, cirka 30°C denna sommardag.
Träd kan även konvertera upp till 60 procent av inkommande solstrålning till evapotranspiration, det vill säga avdunstning och avgivande av vattenånga. Denna process har i sig en avkylande effekt och är tillsammans med trädens beskuggande kapacitet anledningen till att just träd kan hålla mark- och strålningstemperaturer lägre än andra ”material” i städerna. Studier har visat att ju större träden är eller ju fler lager av varierande träd och buskar som grupperas blir den avkylande effekten större jämfört med enskilda och solitärt planterade träd.
Under riktigt heta sommardagar kan vinden spela en viktig roll för att skapa tillräcklig ventilation. Dels för att ha en avkylande effekt för människors fysiska välbefinnande. Dels för att skingra luftföroreningar från bland annat biltrafik. Som tidigare beskrivits kan rumsliga förhållanden mellan byggnader och gatunät påverka detta. Men även vilka slags träd och var någonstans dessa är placerade kan påverka vindflöden.
På samma sätt som olika slags byggnadsmaterial, såsom betong, timmer, glas och stål, har olika egenskaper skiljer sig också olika träd åt beroende på art. Vissa träd har en högre bladmassa än andra. Under vintern syns en rik variation i trädens arkitektoniska uppbyggnad med hänsyn till hur pass tätt eller glest grenverket är. Träd med täta grenverk kan exempelvis bromsa vindhastigheten med upp till två meter i sekunden jämfört träd med glesa grenverk.
I Sverige skapar klimatet mångfacetterade villkorsförhållanden. Under sommarhalvåret behöver vi beskuggning på utsatta platser samtidigt som behovet av soltillgång under vinterhalvåret för samma plats kan vara stort. Att skräddarsy planeringen utifrån byggnaders material och orientering, och vilka slags träd som inkluderas beroende på arkitektoniska kvaliteter både sommar och vinter, kan bidra till positiva effekter för både utom- och inomhusklimat. Detta ger exempelvis möjligheter till en passiv energihushållning där strategisk placering av träd med hänsyn till både gren- och bladmassa kan spara byggnaders energiförbrukning med upp till 50 procent.
De hårdgjorda materialen bidrar inte enbart med att städerna blir varmare. Många gånger förhindras även regn- och smältvatten att naturligt infiltrera marken. Under extrema nederbördstillfällen kan flödena bli så pass kraftiga på grund av alla ogenomträngliga material att översvämningar inne i städer och tätorter blir ett faktum. Ett samtida exempel är det regnoväder som drabbade Malmö 2014, och som resulterade i översvämningar och vattenskador för sammanlagt 300 Mkr. Regnet som föll omfattade ett så kallat 50-års regn, det vill säga ett regn som förväntas ha en återkomsttid på 50 år men som samtidigt beräknas öka i takt med klimatförändringar.
Idag har vi relativt god kunskap i hur viktigt det är att inkludera naturliga infiltrationssystem som en del av lösningen till dessa problem. Här har exempelvis svackdiken, torrdammar och gröna tak fått ett stort gehör och ingår många gånger i nyprojekteringar av områden med kommersiella byggnader, kontorskomplex och bostäder. Ofta är det kombinationen av olika slags vegetationslösningar som har bäst effekt för dagvattenhanteringen.
Jämför man olika slags marktäcken med hur pass mycket dagvatten som alstras på ytorna och som belastar de allmänna dagvattenbrunnarna så är denna så kallade ytavrinning beroende av ytans genomsläpplighet och vilken jordmån som ligger undertill. Avrinningsmängden är nästintill 100 procent för hårdgjorda material såsom plåt, asfalt och betong, medan för en gräsmatta på sandig mark är avrinningen 0 procent och på lermark ca 20 procent vid ett vanligt förekommande regn på 4 mm. I takt med att regnet intensifieras ökar även ytavrinningen. Under ett 50-års regn, så som i Malmö 2014, skulle avrinningen från en gräsmatta variera från 40 till 80 procent beroende på jordmån. För träd skulle avrinningen ligga på 30 till 70 procent.
I projektet i-Tree Sverige, där nio svenska städer samverkade tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet för att beräkna stadsträdens bidrag till bland annat dagvattenhantering, konstaterades att samtliga trädbestånd tillsammans fördröjer 5,7 miljoner kubikmeter av den årliga nederbörden i städerna. Vidare kunde man slå fast att ett enskilt trädbestånd som tar upp 12 000 kubikmeter regnvatten samtidigt motsvarar konstruktionskostnader på 240 miljoner kronor för regnbäddar i befintlig gatumiljö. I uträkningarna ingick dock inte den mängd vatten som trädens rötter tar hand om, utan beräkningarna inkluderade enbart det dagvatten som fördröjs av trädens bladverk. Hur stort ett trädbestånd är och hur pass mycket bladmassa olika trädarter har spelar en roll i dessa avseenden. Skulle rotsystemets kapacitet vara med i beräkningen hade volymen för fördröjt dagvatten varit desto större.
Den urbana utvecklingen har på många sätt lett oss in i en svår situation med klimatförändringar som följd där vi allt oftare kommer att drabbas av värmeböljor och översvämningar. För att kunna hantera dessa utmaningar behövs en klimatanpassning av de urbana landskapen samtidigt som en inbromsning av den fortsatta globala uppvärmningen är akut. Utsläppen från fossila bränslen måste upphöra och genom Sveriges klimatpolitiska ramverk är målet att nå noll nettoutsläpp år 2045. I arbetet för hållbart stadsbyggande kan träd och annan vegetation hjälpa oss en bra bit på väg.
Förutom att de gröna utemiljöerna hjälper till att sänka den urbana värmeön och fördröja mängder av dagvatten, kan träd och annan vegetation fungera som kolsänkor och luftrenare av exempelvis biltrafikens utsläpp.
Samtidigt lagrar samma trädbestånd cirka 730 000 ton kol, som omvandlat till koldioxid motsvarar 8,5 miljoner ton och representerar det årliga koldioxidutsläppet från 5,6 miljoner personbilar.
Träden är onekligen städernas gröna kapital där det behövs ett långsiktigt helhetsgrepp i dagens förvaltning och för kommande planering och stadsbyggnad. Dels behöver den befintliga grönskan värnas om så att den inte försvinner i ett hårt tryck av exploatering. Dels behövs det under tidig planering och byggande göras plats åt det gröna så att tillräckligt utrymme finns för växtbäddar och rotsystem. Träd som inte kan utvecklas till stora välmående individer kommer inte heller bidra till klimatanpassning, ekosystemtjänster och förväntade samhällsekonomiska nyttor. Detta är en av de svårare ekvationerna när städer förtätas och mindre utrymme skapas till de förutsättningar som behövs för lyckade gröna utemiljöer.
Samtidigt kan det skapas möjligheter om fler aktörer börjar samverka över traditionella yrkesgränser. Klimatsmarta initiativ kräver ofta flertalet kompetenser. En förståelse inför varandras intressen bör mynna ut i en gemensam vision över framtida generationers behov av en hållbar livskvalitet.
Även kunskap behövs kring vilken slags vegetation som kan fungera i ett förändrat klimat och tuffa stadsförhållanden. Här spelar plantskolor och forskningssamarbeten en grundläggande roll så att en framtida produktion av hållbart växtmaterial utvecklas och säkerställs. Plantskolorna är därför viktiga för städernas hållbara framtid. De kan ses som en grogrund till kommande generationers gröna utemiljöer.
Artikeln är skriven av Johanna Deak Sjöman. Hon är forskare i grön infrastruktur och urbana ekosystemstjänster vid Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp
Sammanställningen i sin helhet kan laddas ner här:
KLIMAT_jds
SMHI, 2020. Högre temperaturer i staden. https://www.smhi.se/forskning/forskningsenheter/luftmiljo/varme-och-luftmiljo-i-stader/hogre-temperaturer-i-staden-1.160049 (Hämtad 2021-11-30)
SMHI, 2021. Fördjupad klimatscenariotjänst. https://www.smhi.se/klimat/framtidens-klimat/fordjupade-klimatscenarier/met (Hämtad 2021-11-30)
United Nations Economic Commission for Europe (UNECE), 2020. Trees in Cities Challenge. https://sustainabledevelopment.un.org/partnership/?p=32508(Hämtad 2021-11-30)
Ennos, R. 2015. Can trees really cool our cities down? The conversation. https://theconversation.com/can-trees-really-cool-our-cities-down-44099 (Hämtad 2021-11-30)
Kwon, J. Y., Lee, K. D. 2019. Thermal Comfort and Longwave Radiation over Time in Urban Residential Complexes. Sustainability, 11, 1-19.
Deak Sjöman, J., Hirons, A., Sjöman, H. 2015. Branch area index of solitaire trees – understanding its significance in regulating ecosystem services. Journal of Environmental Quality 45(1): 175-187.
Sawka, M., Millward, A. A., McKay, J., & Sarkovich, M. 2013. Growing summer energy conservation through residential tree planting. Landscape and Urban Planning, 113, 1-9.
Nikoofard, S., Ugursal, V. I., & Beausoleil-Morrison, I. 2011. Effect of external shading on household energy requirement for heating and cooling in Canada. Energy and Buildings, 43, 1627-1635.
SMHI, 2021. Återkomsttider. https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/extremer/aterkomsttider-1.89085 (Hämtad 2021-12-05)
Deak Sjöman J. & Gill, S. E. 2013. Residential runoff – the role of spatial density and surface covers, with a case study of Höje Å River catchment, southern Sweden. Urban Forestry and Urban Greening. 13(2), 304-314.
Beräkningen utgår från resultaten från projektet i-Tree Sverige där den samhällsekonomiska analysen baseras på Trafikverkets rapport ASEK 6.1.
Deak Sjöman, J. & Östberg, J. 2020. i-Tree Sverige. Strategiskt arbete med träds ekosystemtjänster. Slutrapport. Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning,LTV-fakulteten Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).
Extremvärmen slår mot Europa och invånare i Spanien, Portugal och Storbritannien varnas för höga temperaturer. Det är tyvärr inget unikt. Under senare årtionden har perioder av extrema väderförhållanden givit oss en antydan av vad som väntar i framtiden. Värmeböljor och översvämningar är konkreta exempel där människors liv och hälsa riskeras. Och där sjukvård och skador på byggnader och infrastruktur får stora konsekvenser för samhällets ekonomi. Stadens grönska bidrar till att anpassa städer till dagens och framtidens klimat. Samtidigt som den också kan hjälpa till att bromsa klimatförändringarna. Framförallt är träden viktiga, men även andra vegetationstyper. Grönskans inverkan hänger samman med hur byggnader och gatunät planeras och byggs. Vilken roll spelar de gröna utemiljöerna för en klimatsmart och klimatanpassad stad? Och hur ser kopplingen ut mellan långsiktiga mål och platsspecifika kvaliteter där noggrannhet i valet av växter är viktigt?
Johanna Deak Sjöman är forskare i grön infrastruktur och urbana ekosystemstjänster vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Hon ger oss en bild över det aktuella forskningsläget och förklarar hur grönska påverkar klimatet i urbana miljöer.
Johanna Deak Sjöman är forskare vid institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU.
Höga temperaturer och varmare städer – vad beror det på?
Att städer är varmare jämfört med omkringliggande landsbygd är inget nytt fenomen. Den så kallade värmeöeffekten uppmärksammades redan under tidigt 1800-tal när tydliga temperaturskillnader mellan innerstad och landsbygd observerades under nattetid. Fenomenet bygger på ett flertal olika orsaker. I huvudsak rör det sig om att vattenmängden och vegetationstäcket är högre på landsbygden och att dessa hjälper till att hålla temperaturen nere. Enligt en mätning av SMHI är exempelvis temperaturen cirka 3°C högre i Stockholms innerstad jämfört med landsbygden utanför Vallentuna, Tumba och Västerhaninge.
Städernas energiförbrukning och mängden luftföroreningar är också en bidragande orsak till ett varmare stadsklimat. Luftföroreningar som uppstår via förbränning av biobränslen, oljeprodukter samt från transport och slitage av asfalt och bildelar ökar mängden koldioxid och partiklar i luften. Dessa föroreningar påverkar i sin tur strålningsbalansen. Det vill säga att möjligheterna för solens strålning att ”återvända” till rymden begränsas under natten och förhindrar avkylande effekter.
Den mest påtagliga orsaken till att värmen är högre hänger samman med städernas mark- och byggnadsmaterial som ofta absorberar solens strålning snarare än att reflektera tillbaka den. Höga byggnader som står tätt och blockerar en öppen himmelsvy kan försvåra ytterligare för värmen att stråla tillbaka till rymden under natten.
Växter kyler ner
Glesare bebyggelse med inslag av vegetation eller större naturlika planteringar är exempel på områden som bidrar till en bättre avkylning (fig. 1).
Inom en stadsdel kan mikroklimatet variera. Marktemperaturerna kan markant skilja sig åt på platser belägna bara några fåtal meter från varandra. Figuren visar resultatet från en klimatsimulering för ett kvarter i ett havsnära läge strax norr om Malmö. Simuleringen gäller för juli månad mitt på dagen under en solig dag med relativt få moln när lufttemperaturen mäter ca 22C°. Byggnaderna är de svarta formationerna och mark-temperaturerna sträcker sig från under +17C° (blå fält) upp till 42C° (rosa och röda fält). Områden med de lägsta marktemperaturerna (blå och gröna fält) är platser med vegetation. Där träd är placerade visar mark-temperaturen runt 17C° eller lägre. Markytor som består av asfalt eller betong som hunnit värmas upp under förmiddagen visar på de högsta marktemperaturerna i hela området
Städer är komplexa system
Stadsbyggnadens rumsliga ideal och materialval samt en alltmer intensiv energiförbrukning har hjälpt till att skapa dagens klimatförhållanden. Städer har således alltid haft en hög temperatur, men med klimatförändringar på intågande så ökar de negativa effekterna markant.
Särskilt barn och äldre står i riskzonen under perioder med extrem värme. Det finns goda möjligheter att både klimatanpassa och bromsa en del av städernas klimatavtryck.
Framförallt är det träden som får en stor betydelse. Eftersom hela staden bidrar till den totala värmesumman är även det totala trädbeståndet viktigt. Med detta menas träd och annan vegetation som växer både på offentlig och privat mark. Till exempel kan hela 50 procent av stadsgrönskan påträffas inom bostadsområden där villaträdgårdar särskilt kan bidra till flertalet ekosystemtjänster.
Även städernas bostadsområden bidrar med viktiga ekosystemtjänster. Foto: Erika Wallin
Hur kan träd bidra till behagligare temperaturer under sommaren?
Det är särskilt under perioder med extrem värme som det blir uppenbart vad ett förändrat klimat innebär för vår fysiska hälsa. Enligt Europeiska miljöbyrån orsakade värmeböljan sommaren 2003 cirka 70 000 dödsfall i Europa. Vi har sedan dess erfarit flertalet liknande incidenter runt om i världen med katastrofala följder. Eftersom en stor majoritet av världens befolkning bor i städer blir det extra viktigt att se till de möjligheter som finns att sänka temperaturerna i städerna. Även i Sverige förväntas antalet dygn av extremvärme att öka. Lyckas vi inte minska utsläppen av växthusgaser kommer medeltemperaturen ha stigit med 5°C i slutet av århundradet.
Grönskande utemiljöer spelar en avgörande roll för att hålla temperaturerna nere.
Enligt FNs partnerskapsprojekt Trees in Cities Challenge är det fler träd som behövs för att anpassa framtidens städer till klimatförändringarna
Till skillnad från exempelvis asfalt, som har en mycket hög kapacitet att absorbera solens strålning och bibehålla värme, kan vegetation reflektera en stor del strålningen och därmed sänka stadens värmeabsorption. Under en vanlig sommardag när lufttemperaturen mäter 21°C i södra Sverige kan marktemperaturen på en parkeringsplats utan beskuggning exempelvis ligga på 42°C. Medan en mindre park med några stora träd tio meter längre bort håller en marktemperatur på under 17°C . Den sammanlagda strålningstemperaturen för samma platser visar på 70°C respektive 31°C. Skulle vi omvandla detta till en temperatur som människor fysiskt upplever så skulle temperaturen på parkeringsplatsen kännas som 45°C medan det inne i parken under träden skulle kännas som 18-19°C. En öppen gräsyta som inte beskuggas å andra sidan skulle fortfarande upplevas som mycket varm, cirka 30°C denna sommardag.
Under en vanlig sommardag när lufttemperaturen mäter 21°C i södra Sverige kan marktemperaturen på en parkeringsplats utan beskuggning exempelvis ligga på 42°C. Foto: iVerde
Träd kan även konvertera upp till 60 procent av inkommande solstrålning till evapotranspiration, det vill säga avdunstning och avgivande av vattenånga. Denna process har i sig en avkylande effekt och är tillsammans med trädens beskuggande kapacitet anledningen till att just träd kan hålla mark- och strålningstemperaturer lägre än andra ”material” i städerna. Studier har visat att ju större träden är eller ju fler lager av varierande träd och buskar som grupperas blir den avkylande effekten större jämfört med enskilda och solitärt planterade träd.
Skräddarsydd stadsplanering och platsspecifik stadsbyggnad
Under riktigt heta sommardagar kan vinden spela en viktig roll för att skapa tillräcklig ventilation. Dels för att ha en avkylande effekt för människors fysiska välbefinnande. Dels för att skingra luftföroreningar från bland annat biltrafik. Som tidigare beskrivits kan rumsliga förhållanden mellan byggnader och gatunät påverka detta. Men även vilka slags träd och var någonstans dessa är placerade kan påverka vindflöden.
På samma sätt som olika slags byggnadsmaterial, såsom betong, timmer, glas och stål, har olika egenskaper skiljer sig också olika träd åt beroende på art. Vissa träd har en högre bladmassa än andra. Under vintern syns en rik variation i trädens arkitektoniska uppbyggnad med hänsyn till hur pass tätt eller glest grenverket är. Träd med täta grenverk kan exempelvis bromsa vindhastigheten med upp till två meter i sekunden jämfört träd med glesa grenverk.
I Sverige skapar klimatet mångfacetterade villkorsförhållanden. Under sommarhalvåret behöver vi beskuggning på utsatta platser samtidigt som behovet av soltillgång under vinterhalvåret för samma plats kan vara stort. Att skräddarsy planeringen utifrån byggnaders material och orientering, och vilka slags träd som inkluderas beroende på arkitektoniska kvaliteter både sommar och vinter, kan bidra till positiva effekter för både utom- och inomhusklimat. Detta ger exempelvis möjligheter till en passiv energihushållning där strategisk placering av träd med hänsyn till både gren- och bladmassa kan spara byggnaders energiförbrukning med upp till 50 procent.
Under vintern syns en rik variation i trädens arkitektoniska uppbyggnad med hänsyn till hur pass tätt eller glest grenverket är. Under sommaren påverkar trädets uppbyggnad dess förmåga att skugga omgivningen och sänka temperaturen. Foto: Erika Wallin
Vilken roll spelar stadens grönska för översvämningar?
De hårdgjorda materialen bidrar inte enbart med att städerna blir varmare. Många gånger förhindras även regn- och smältvatten att naturligt infiltrera marken. Under extrema nederbördstillfällen kan flödena bli så pass kraftiga på grund av alla ogenomträngliga material att översvämningar inne i städer och tätorter blir ett faktum. Ett samtida exempel är det regnoväder som drabbade Malmö 2014, och som resulterade i översvämningar och vattenskador för sammanlagt 300 Mkr. Regnet som föll omfattade ett så kallat 50-års regn, det vill säga ett regn som förväntas ha en återkomsttid på 50 år men som samtidigt beräknas öka i takt med klimatförändringar.
Idag har vi relativt god kunskap i hur viktigt det är att inkludera naturliga infiltrationssystem som en del av lösningen till dessa problem. Här har exempelvis svackdiken, torrdammar och gröna tak fått ett stort gehör och ingår många gånger i nyprojekteringar av områden med kommersiella byggnader, kontorskomplex och bostäder. Ofta är det kombinationen av olika slags vegetationslösningar som har bäst effekt för dagvattenhanteringen.
Jämför man olika slags marktäcken med hur pass mycket dagvatten som alstras på ytorna och som belastar de allmänna dagvattenbrunnarna så är denna så kallade ytavrinning beroende av ytans genomsläpplighet och vilken jordmån som ligger undertill. Avrinningsmängden är nästintill 100 procent för hårdgjorda material såsom plåt, asfalt och betong, medan för en gräsmatta på sandig mark är avrinningen 0 procent och på lermark ca 20 procent vid ett vanligt förekommande regn på 4 mm. I takt med att regnet intensifieras ökar även ytavrinningen. Under ett 50-års regn, så som i Malmö 2014, skulle avrinningen från en gräsmatta variera från 40 till 80 procent beroende på jordmån. För träd skulle avrinningen ligga på 30 till 70 procent.
Interception kallas den process när nederbörden fångas upp av blad- och grenverket i trädkronan. Beroende på bestånd och artsammansättningar kan interceptionen hos olika trädplanteringar variera. I tät granskog är interception mycket hög med hela 60 procent av årsnederbörden. I en glesare barrskog och i ett skogsbestånd av lövträd är däremot interceptionen lägre, det vill säga ca 40 procent av årsnederbörden.
I projektet i-Tree Sverige, där nio svenska städer samverkade tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet för att beräkna stadsträdens bidrag till bland annat dagvattenhantering, konstaterades att samtliga trädbestånd tillsammans fördröjer 5,7 miljoner kubikmeter av den årliga nederbörden i städerna. Vidare kunde man slå fast att ett enskilt trädbestånd som tar upp 12 000 kubikmeter regnvatten samtidigt motsvarar konstruktionskostnader på 240 miljoner kronor för regnbäddar i befintlig gatumiljö. I uträkningarna ingick dock inte den mängd vatten som trädens rötter tar hand om, utan beräkningarna inkluderade enbart det dagvatten som fördröjs av trädens bladverk. Hur stort ett trädbestånd är och hur pass mycket bladmassa olika trädarter har spelar en roll i dessa avseenden. Skulle rotsystemets kapacitet vara med i beräkningen hade volymen för fördröjt dagvatten varit desto större.
Städernas gröna kapital vinn-vinn-effekter för alla
Den urbana utvecklingen har på många sätt lett oss in i en svår situation med klimatförändringar som följd där vi allt oftare kommer att drabbas av värmeböljor och översvämningar. För att kunna hantera dessa utmaningar behövs en klimatanpassning av de urbana landskapen samtidigt som en inbromsning av den fortsatta globala uppvärmningen är akut. Utsläppen från fossila bränslen måste upphöra och genom Sveriges klimatpolitiska ramverk är målet att nå noll nettoutsläpp år 2045. I arbetet för hållbart stadsbyggande kan träd och annan vegetation hjälpa oss en bra bit på väg.
Förutom att de gröna utemiljöerna hjälper till att sänka den urbana värmeön och fördröja mängder av dagvatten, kan träd och annan vegetation fungera som kolsänkor och luftrenare av exempelvis biltrafikens utsläpp.
Under ett år kan träden i Luleå, Umeå, Stockholm, Borås, Göteborg, Kristianstad, Hässleholm, Helsingborg och Malmö omhänderta luftföroreningar som i samhällsekonomiska mått motsvarar 1,4 miljarder kronor
Samtidigt lagrar samma trädbestånd cirka 730 000 ton kol, som omvandlat till koldioxid motsvarar 8,5 miljoner ton och representerar det årliga koldioxidutsläppet från 5,6 miljoner personbilar.
Träd och annan vegetation kan fungera som kolsänkor och luftrenare av exempelvis biltrafikens utsläpp. Under ett år kan träden i Luleå, Umeå, Stockholm, Borås, Göteborg, Kristianstad, Hässleholm, Helsingborg och Malmö omhänderta luftföroreningar som i samhällsekonomiska mått motsvarar 1,4 miljarder kronor. Foto: Erika Wallin
Kommunikation är viktigt
Träden är onekligen städernas gröna kapital där det behövs ett långsiktigt helhetsgrepp i dagens förvaltning och för kommande planering och stadsbyggnad. Dels behöver den befintliga grönskan värnas om så att den inte försvinner i ett hårt tryck av exploatering. Dels behövs det under tidig planering och byggande göras plats åt det gröna så att tillräckligt utrymme finns för växtbäddar och rotsystem. Träd som inte kan utvecklas till stora välmående individer kommer inte heller bidra till klimatanpassning, ekosystemtjänster och förväntade samhällsekonomiska nyttor. Detta är en av de svårare ekvationerna när städer förtätas och mindre utrymme skapas till de förutsättningar som behövs för lyckade gröna utemiljöer.
Städer som till stor del täcks av hårdgjorda ytor drabbas hårdare av översvämningar än när andelen växter ökar. Foto: iVerde
Samtidigt kan det skapas möjligheter om fler aktörer börjar samverka över traditionella yrkesgränser. Klimatsmarta initiativ kräver ofta flertalet kompetenser. En förståelse inför varandras intressen bör mynna ut i en gemensam vision över framtida generationers behov av en hållbar livskvalitet.
Eftersom vi vet att klimatet förändras och att grönskan är en viktig del i att motverka de värsta effekterna av värmeböljor och översvämningar är informationsspridning viktig.
Även kunskap behövs kring vilken slags vegetation som kan fungera i ett förändrat klimat och tuffa stadsförhållanden. Här spelar plantskolor och forskningssamarbeten en grundläggande roll så att en framtida produktion av hållbart växtmaterial utvecklas och säkerställs. Plantskolorna är därför viktiga för städernas hållbara framtid. De kan ses som en grogrund till kommande generationers gröna utemiljöer.
Text
Artikeln är skriven av Johanna Deak Sjöman. Hon är forskare i grön infrastruktur och urbana ekosystemstjänster vid Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp
Ladda ner
Sammanställningen i sin helhet kan laddas ner här:
KLIMAT_jds
Källor
SMHI, 2020. Högre temperaturer i staden. https://www.smhi.se/forskning/forskningsenheter/luftmiljo/varme-och-luftmiljo-i-stader/hogre-temperaturer-i-staden-1.160049 (Hämtad 2021-11-30)
SMHI, 2021. Fördjupad klimatscenariotjänst. https://www.smhi.se/klimat/framtidens-klimat/fordjupade-klimatscenarier/met (Hämtad 2021-11-30)
United Nations Economic Commission for Europe (UNECE), 2020. Trees in Cities Challenge. https://sustainabledevelopment.un.org/partnership/?p=32508(Hämtad 2021-11-30)
Ennos, R. 2015. Can trees really cool our cities down? The conversation. https://theconversation.com/can-trees-really-cool-our-cities-down-44099 (Hämtad 2021-11-30)
Kwon, J. Y., Lee, K. D. 2019. Thermal Comfort and Longwave Radiation over Time in Urban Residential Complexes. Sustainability, 11, 1-19.
Deak Sjöman, J., Hirons, A., Sjöman, H. 2015. Branch area index of solitaire trees – understanding its significance in regulating ecosystem services. Journal of Environmental Quality 45(1): 175-187.
Sawka, M., Millward, A. A., McKay, J., & Sarkovich, M. 2013. Growing summer energy conservation through residential tree planting. Landscape and Urban Planning, 113, 1-9.
Nikoofard, S., Ugursal, V. I., & Beausoleil-Morrison, I. 2011. Effect of external shading on household energy requirement for heating and cooling in Canada. Energy and Buildings, 43, 1627-1635.
SMHI, 2021. Återkomsttider. https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/extremer/aterkomsttider-1.89085 (Hämtad 2021-12-05)
Deak Sjöman J. & Gill, S. E. 2013. Residential runoff – the role of spatial density and surface covers, with a case study of Höje Å River catchment, southern Sweden. Urban Forestry and Urban Greening. 13(2), 304-314.
Beräkningen utgår från resultaten från projektet i-Tree Sverige där den samhällsekonomiska analysen baseras på Trafikverkets rapport ASEK 6.1.
Deak Sjöman, J. & Östberg, J. 2020. i-Tree Sverige. Strategiskt arbete med träds ekosystemtjänster. Slutrapport. Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning,LTV-fakulteten Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).
Följ oss gärna
