I den här artikeln ger vi dig svar på vanliga frågor om 3-30-300 regeln. Arbetssättet har snabbt blivit populärt och fungerar oavsett om det gäller en mindre tätort i Sverige eller en storstad i Sydamerika. Foto: Erika Wallin
7.2.2022
För att beslutsfattare ska veta hur mycket grönska som behövs för att en stad ska fungera väl. Växter är viktiga för att invånarna ska må bra, både fysiskt och psykiskt. De behövs också för att städer ska klara regn, vind och värme, samt för att de skadliga partiklar som finns i luften ska tas upp. Detta vet många om, men riktlinjer, mål och kvantitativa mått för hur mycket växter som krävs har saknats.
3-30-300 regeln har tagits fram av Cecil Konijnendijk som är professor i Urban Forestry i British Columbia samt docent på Nature Based Solutions Institute i Barcelona. Cecil Konijnendijk har under 25 års tid arbetat med trädens och grönområdenas roll i våra städer, relationer mellan människor och natur, ekosystemtjänster och urbant skogsbruk. Som pionjär på området har han ofta tillfrågats om hur mycket grönska som egentligen krävs. Cecil Konijnendijk tycker att det är viktigt att utveckla forskning med praktisk relevans och har därför presenterat regeln 3-30-300.
För 30 och 300 målen finns det relativt enkla metoder, t.ex. att använda GIS-analys. Företag som arbetar med dessa bedömningar är till exempel NatureQuant, PlantIT Geo, Cobra Groeninzicht och GreenCityWatch. För att mäta hur många som har tillgång till 3 träd från sin bostad/arbetsplats behövs innovativa metoder, t.ex. att använda flygfoton och extrapolera vyer från hem. Eller så kan man använda undersökningar och be ett slumpmässigt urval av människor att rapportera hur många träd de kan se från sina fönster.
Nej, regeln har främst tagits fram för att hjälpa beslutsfattare med riktlinjer och mål för att utveckla hållbara städer. Men även privatpersoner och privata företag kan med fördel använda delar av den. I många städer utgör den privata marken en betydande del av den totala grönmassan och i vissa städer står de för hälften av stadens krontäckningsgrad. Genom att bevara de växter som finns samt plantera nya kan privatpersoner och företag göra stor skillnad.
Exempel på städer och organisationer som tillämpat hela eller delar av regeln:
Birmingham (UK), St Petersburg (Florida), Utrecht (NL), Saanich District Council (Canada)
Greenpeace (UNECE och Nordiska ministerrådet är under arbete)
Alla städer har olika förutsättningar och det är givetvis stor skillnad på växtkraften i till exempel Kiruna jämfört med Göteborg. Regeln fungerar dock med lite modifiering. I städer med väldigt torrt eller kallt klimat kan träd ersättas med andra växter som klarar växtplatsen bättre.
Det finns städer som har lagt till 3000 och det syftar på att man även vill att städer ska innehålla 3000 kvm vild natur.
För små barn och äldre är 300 meter till en park en relativt lång sträcka. Regeln säger också max 300 meter och om det är kortare avstånd är det positivt. Forskning visar ett starkt samband mellan hälsa och närhet till grönområden.
Även Naturvårdsverket skulle gärna se 30 procent, men har valt att starta lite försiktigare eftersom många städer är långt från det. För att de städer som redan kommit längre ska fortsätta förbättras finns även målet att krontäckningen ska öka successivt. Flera nordamerikanska städer har tvärtom mer ambitiösa mål och siktar på 40 procents krontäckning.
Vill du få fler nyheter från Green Cities? Teckna dig för vårt nyhetsbrev!
Det är viktigt att när det gäller målet om 30 procents krontäckningsgrad är det på områdesnivå. En stor park mitt i staden kan annars ge bilden av en väldigt grön stad även om stora områden saknar grönska. Storleken och inte minst kvalitén på grönytan spelar också roll. Eftersom 3-30-300 mäter olika parameter ger det en bredare bild och risken för greenwashing är därför relativt liten.
Green Cities har med hjälp av Emma Frans som presentatör sammanställt 3-30-300 regeln i en kort film:
Under Almedalsveckan anordnade Green Cities ett seminarium om 3-30-300. Hela föreläsningen ligger nu på Youtube.
Lyssna gärna på Trädpodden avsnitt 38. Anton Spets och Gustav Nässlander pratar med Cecil Konijnendijk om 3-30-300 regeln.
I det här webinariet berörs också 3-30-300
Är du intresserad av forskningen som regeln baseras på? Här är ett urval av de rapporter som ligger bakom 3-30-300 regeln.
Text: Erika Wallin
Vill du få fler nyheter från Green Cities? Teckna dig för vårt nyhetsbrev!
Vad är 3-30-300?
3-30-300 är en regel som har tagits fram för att veta hur mycket växter en stad behöver.
- 3 träd. Alla ska kunna se minst tre träd från sin bostad, skola och arbetsplats.
- 30 procent. Varje stadskvarter ska ha minst 30 procents krontäckningsgrad. Måttet krontäckningsgrad talar om hur stor del av en yta som skuggas av trädkronor.
- 300 meter. Alla invånare ska ha max 300 meter till ett grönområde.
Varför har regeln tagits fram?
För att beslutsfattare ska veta hur mycket grönska som behövs för att en stad ska fungera väl. Växter är viktiga för att invånarna ska må bra, både fysiskt och psykiskt. De behövs också för att städer ska klara regn, vind och värme, samt för att de skadliga partiklar som finns i luften ska tas upp. Detta vet många om, men riktlinjer, mål och kvantitativa mått för hur mycket växter som krävs har saknats.
Städer behöver grönska för att fungera väl. Trots det har länge tydliga mått för hur mycket växter som behövs saknats. 3-30-300 ger tydliga mål att följa. Foto: Erika Wallin
Vem har tagit fram regeln?
3-30-300 regeln har tagits fram av Cecil Konijnendijk som är professor i Urban Forestry i British Columbia samt docent på Nature Based Solutions Institute i Barcelona. Cecil Konijnendijk har under 25 års tid arbetat med trädens och grönområdenas roll i våra städer, relationer mellan människor och natur, ekosystemtjänster och urbant skogsbruk. Som pionjär på området har han ofta tillfrågats om hur mycket grönska som egentligen krävs. Cecil Konijnendijk tycker att det är viktigt att utveckla forskning med praktisk relevans och har därför presenterat regeln 3-30-300.
Cecil Konijnendijk är skaparen av 3-30-300 regeln. Han har tagit fram den för att hjälpa beslutsfattare med måltal och riktlinjer för hållbara städer. Foto: Jamie Myers
Svar på vanliga frågor om 3-30-300
Hur mäter man hur mycket grönska som finns i en stad?
För 30 och 300 målen finns det relativt enkla metoder, t.ex. att använda GIS-analys. Företag som arbetar med dessa bedömningar är till exempel NatureQuant, PlantIT Geo, Cobra Groeninzicht och GreenCityWatch. För att mäta hur många som har tillgång till 3 träd från sin bostad/arbetsplats behövs innovativa metoder, t.ex. att använda flygfoton och extrapolera vyer från hem. Eller så kan man använda undersökningar och be ett slumpmässigt urval av människor att rapportera hur många träd de kan se från sina fönster.
För 30 och 300 målen finns det relativt enkla mätmetoder, t.ex. att använda GIS-analys. För att mäta hur många som har tillgång till 3 träd från sin bostad behövs innovativa metoder. Foto: Erika Wallin
Gäller denna regel bara för offentliga ytor?
Nej, regeln har främst tagits fram för att hjälpa beslutsfattare med riktlinjer och mål för att utveckla hållbara städer. Men även privatpersoner och privata företag kan med fördel använda delar av den. I många städer utgör den privata marken en betydande del av den totala grönmassan och i vissa städer står de för hälften av stadens krontäckningsgrad. Genom att bevara de växter som finns samt plantera nya kan privatpersoner och företag göra stor skillnad.
3-30-300 regeln har främst tagits fram för offentliga miljöer. Men i många städer utgör den privata marken en betydande del av den totala grönmassan och privatpersoner, bostadsbolag och privata företag kan göra stor skillnad. Foto: Erika Wallin
Finns det några referenser?
Exempel på städer och organisationer som tillämpat hela eller delar av regeln:
Birmingham (UK), St Petersburg (Florida), Utrecht (NL), Saanich District Council (Canada)
Greenpeace (UNECE och Nordiska ministerrådet är under arbete)
Kan man verkligen jämföra städer med olika klimat?
Alla städer har olika förutsättningar och det är givetvis stor skillnad på växtkraften i till exempel Kiruna jämfört med Göteborg. Regeln fungerar dock med lite modifiering. I städer med väldigt torrt eller kallt klimat kan träd ersättas med andra växter som klarar växtplatsen bättre.
Vad menas med 3-30-300-3000?
Det finns städer som har lagt till 3000 och det syftar på att man även vill att städer ska innehålla 3000 kvm vild natur.
3000 syftar på att man även vill att städer ska innehålla 3000 kvm vild natur. Foto: Erika Wallin
Är inte 300 meter till en grönområde för långt?
För små barn och äldre är 300 meter till en park en relativt lång sträcka. Regeln säger också max 300 meter och om det är kortare avstånd är det positivt. Forskning visar ett starkt samband mellan hälsa och närhet till grönområden.
För små barn, äldre och personer med funktionsvariationer kan 300 meter vara en lång sträcka att ta sig till ett grönområde. Foto: Erika Wallin
Naturvårdverkets mål är 25 procents krontäckning – varför har ni olika mål?
Även Naturvårdsverket skulle gärna se 30 procent, men har valt att starta lite försiktigare eftersom många städer är långt från det. För att de städer som redan kommit längre ska fortsätta förbättras finns även målet att krontäckningen ska öka successivt. Flera nordamerikanska städer har tvärtom mer ambitiösa mål och siktar på 40 procents krontäckning.
Vill du få fler nyheter från Green Cities? Teckna dig för vårt nyhetsbrev!
Finns det risk för greenwashing när de här siffrorna används?
Det är viktigt att när det gäller målet om 30 procents krontäckningsgrad är det på områdesnivå. En stor park mitt i staden kan annars ge bilden av en väldigt grön stad även om stora områden saknar grönska. Storleken och inte minst kvalitén på grönytan spelar också roll. Eftersom 3-30-300 mäter olika parameter ger det en bredare bild och risken för greenwashing är därför relativt liten.
Var hittar jag mer information om 3-30-300?
Green Cities har med hjälp av Emma Frans som presentatör sammanställt 3-30-300 regeln i en kort film:
Under Almedalsveckan anordnade Green Cities ett seminarium om 3-30-300. Hela föreläsningen ligger nu på Youtube.
Lyssna gärna på Trädpodden avsnitt 38. Anton Spets och Gustav Nässlander pratar med Cecil Konijnendijk om 3-30-300 regeln.
I det här webinariet berörs också 3-30-300
Har ni några referenser till den forskning som ni hänvisar till?
Är du intresserad av forskningen som regeln baseras på? Här är ett urval av de rapporter som ligger bakom 3-30-300 regeln.
Text: Erika Wallin
Vill du få fler nyheter från Green Cities? Teckna dig för vårt nyhetsbrev!
Följ oss gärna
