Innovation är dagens honnörsord, men ibland kan det också vara på sin plats att reflektera över det som tidigare har gjorts. Vad var bra och vad var mindre bra, och vad kan vi lära oss? Som en del av innovationsmässan H22 mässan bjöd Helsingborgs stadsbyggnadsförvaltning in till en guidning av stadsdelen Mariastaden med fokus på dagvattenhantering och gröna miljöer. Green Cities följde med på turen och fick höra om blågröna lösningar som fortfarande fungerar väl efter 20 år.
Mariastaden var en del av Helsingborgs bomässa H99. Fortfarande över 20 år senare uppfattas området som innovativt och nyskapande och det är ett populärt område. Trots det anläggs i princip ingenting längre som här. Varför?
Landskapsarkitekter, representanter från olika kommuner och förvaltningar liksom flera boende i området deltog på den guidade turen av den första etappen av Mariastaden. Foto: Erika Wallin
Tanken bakom Mariastaden
Fokus för visningen var den del av Mariastaden som anlades runt 2000. Här testades många på den tiden nya idéer för dagvattenhantering. Planeringen som gjordes redan i början av 90-talet fokuserade både på rening och fördröjning av dagvatten. Det var unikt för den tiden, och har på många håll sedan fallit i glömska, för att nu vara högaktuellt igen.
Blågröna lösningar är en bärande del av Mariastadens struktur och de har visat sig fungera väl. Dammarna har många funktioner, av de boende mest uppskattade för skridskoåkning vintertid. Foto: Erika Wallin
Tanken i Mariastaden var att genom höjdskillnader och många olika öppna vatten successivt rena dagvattnet innan det rann vidare ut i havet. Både svackdiken, dammar och restaurerade våtmarker är delar av lösningen. Grönområdena är generösa med en mängd olika trädslag. Samtidigt som dagvatten renas bidrar den blågröna strukturen till mervärden för de boende i området och en rad ekosystemtjänster. Bebyggelsen består i princip uteslutande av radhus och villor. Även här var tanken att dagvatten skulle ledas bort från tomterna genom lätt sluttande tomter.
Svackdiken längs vägarna tar hand om överflödigt dagvatten. Här skulle höjdskillnaderna ha kunnat vara ännu större, eftersom gräs och trädens rötter med tiden gjort att skillnaderna blivit mindre. Foto: Erika Wallin
Utvärdering
Helsingborgs stad har låtit utvärdera Mariastadens blågröna lösningar utifrån olika perspektiv, bland annat dagvattenfördröjning, klimat, drift och underhåll, ekologi, rekreation och barnperspektiv. En utförlig rapport kommer inom kort men här är en sammanfattning.
Positivt
- Rening av dagvattnet fungerar ypperligt och vattnet som rinner ut i Pålsjöbäcken är av god kvalitet
- De boende trivs och området är en populär del av Mariastaden
- Tack vare höjdskillnader i anläggningen rinner vattnet naturligt bort från vägar och ner i svackdiken och dammar
- Den biologiska mångfalden i området har ökat markant, både djurlivet och växtlivet är betydligt rikare än innan det byggdes bostäder här
- Många träd har etablerats bra trots leriga jordar, tex italiensk poppel och ek
- Om något träd går ut finns goda möjligheter att plantera nya eller hitta andra lösningar eftersom ytorna är väl tilltagna
- De stora grönytorna används av de boende för rekreation och uppskattas mycket
- Dammarna nyttjas även vintertid av de boende för skridskoåkning
- Hittills har inga översvämningar orsakats på de allmänna ytorna
Den biologiska mångfalden i området har ökat betydligt de senaste 20 åren. Foto: Erika Wallin
Lätt sluttande öppna diken leder dagvatten till slutdammen. När det regnar mycket höjs vattennivån för att sjunka när det är torrare perioder. Vegetationen indikerar att det är fuktigt här. Under våren är diket ett paradis för grodor. Foto: Erika Wallin
Vill du få fler nyheter från Green Cities? Teckna dig för vårt nyhetsbrev!
Negativt
- Stor okunskap och brist på kommunikation när det gäller anläggning och skötsel i flera led:
- hos skötselentreprenörer som tex huggit ner 100-åriga ekar, behållit amträd på bekostnad av ädelträd och rensat vattendrag som inte bör rensas
- hos byggherrar som inte gjort nog sluttande tomter och lämnat kompakterade jord. Det har resulterat i tomter med undermålig dränering till villaägarna.
- hos de boende som inte vet hur dagvattenavrinningen ska underhållas eller ens hur dagvattenhanteringen fungerar
- Karp har planterats in i flera av dammarna. Karp äter det mesta, och när maten är slut letar de efter mat i bottensedimenten, vilka rörs om och minskar reningseffekten. Även den biologiska mångfalden påverkas negativt av karp i dammarna
- Vissa gräsytor har med åren byggts på vilket inte längre sörjer för lika bra avrinning.
- Stora stenar i bäckar och längs vattendrag försvårar maskinellt underhåll
Miljöstrateg Claes Nihlén och kommunekolog Fredrik Bengtsson från Helsingborg stad och specialist Sofia Dahl på NSVA, Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp, berättade om utmaningar när det gäller kommunikation och information om dagvattenlösningarna. Foto: Erika Wallin
Summering
Både fördröjning och rening av dagvattnet fungerar väl och området bidrar med många ekosystemtjänster. Invånarna trivs och de blågröna lösningarna har många mervärden. Kommunikationen och informationen är det som brustit mest, men lösningarna i sig fungerar bra. Ändå tas inte kunskapen tillvara och få eller inga områden anläggs i dag som Mariastaden. Främst eftersom ytorna som används anses för generösa. Idag gäller istället att bygga tätt, kompakt och på höjden. Det lämnar mindre utrymme för naturbaserade lösningar.
En fråga skaver dock lite. När ytterligare 25 år har gått och vi ska utvärdera de ”innovativa” projekt som anläggs idag.
Kommer svaren från de boende och effekten på miljön att vara lika positiv?
Förtätning av städer är populärt idag och istället för generösa grönytor byggs det mesta tätt. Hur väl det kommer att svara för rening och fördröjning av dagvatten, biologisk mångfald och miljöer som människor trivs att bo i återstår att se. Foto: Erika Wallin
Sidan kommer att uppdateras med länk till den fullständiga rapporten när den finns att läsa.
Följ oss gärna
