OBOS Bostadsutveckling vill skapa grönare bostadsområden. Till sin hjälp har de tagit fram en grön handbok. Att värna gamla träd vid nybyggnation är en viktig del. Foto: Erika Wallin
16.2.2023
Inte sällan föds bra idéer till följd av misslyckanden. Så var även fallet när Elisabeth Rovelstad kom i kontakt med OBOS Sverige för ett och ett halvt år sedan.
-En entreprenör hade köpt växter av Stångby Plantskola, men när det var dags att plantera stämde det inte med verkligen. Vi fick försöka reda ut det så gott det gick och i samband med det kom jag i kontakt med Johanna Sardi på OBOS Sverige, berättar Elisabeth.
OBOS var då i startgroparna med att ta fram en grön handbok. Elisabeth Rovelstad som är utbildad trädgårdstekniker med flerårig arbetslivserfarenhet inom trädgårdsbranschen fick möjlighet att bidra med kunskap till projektet.
OBOS Sveriges ambition att tillföra ett ökat värde till sina bostäder genom fler träd och mer grönska ligger helt i linje med Elisabeths tankar. Bättre utformade utemiljöer höjer inte bara värdet på bostadsbestånden. Grönska stärker även de boendes hälsa samtidigt som den tillför en rad ekosystemtjänster till samhället i stort.
Johanna Sardi och Elisabeth Rovelstad diskuterade projektet från olika vinklar. Utgången var att OBOS skulle driva utvecklingen av handboken internt medan Elisabeth bidrog med input till vilka växter som passar bra att använda i olika sammanhang. Listor med rekommenderade växtval ingår i handboken och finns tillgängliga för landskapsarkitekter och andra aktörer.
-För mig är det viktigt att se vilka växter som passar var och vilken nytta de gör. För en ung barnfamilj kan tex ett stort träd ge skugga och skydd mot solen medan ätbara växter skänker barnen glädje. Genom att välja prydnadsträd som småfåglar uppskattar, främjar vi barnens naturintresse vilket också är en viktig aspekt. Att tänka cocooning och trygghet är andra centrala delar. Som att rama in och välja bort giftiga växter, förklarar Elisabeth.
Idén att även anpassa tumregeln 3-30-300 till bostadsutvecklare fick Elisabeth i samband med en föreläsning med Blaž Klobučar på Träddagarna i Göteborg 2021.
-Under föreläsning om privatträdgårdars inverkan på städer kom jag att fundera på hur 3-30-300 regeln skulle kunna appliceras på bostadssidan. Gatumiljöerna är ofta i fokus när vi pratar träd, men det är lika viktigt att vända sig mot bostadsutvecklare, tycker Elisabeth.
I svenska tätorter står privat mark för i genomsnitt 30 procent av ytan. Många städer satsar på trädplanteringar och mer grönska, medan det förekommer att privata aktörer i stället tar ner träd och ökar andelen hårdgjorda ytor. Det är en olycklig utveckling. Nettoeffekten av andelen stadsgrönska kan i värsta fall bli negativ.
För bostadsutvecklare tycker dock Elisabeth att det räcker att koncentrera sig på 3 och 30. Det vill säga att alla boende kan se tre träd från sina bostäder samt att krontäckningsgraden i framtiden blir minst 30 procent i bostadskvarteret. Att det är max 300 meter till ett större grönområde är svårt att lägga på bostadsutvecklaren, då denne sällan ansvarar för utformning av helheten.
Johanna Sardi på OBOS berättar att tumregeln lyftes in i arbetet med handboken på initiativ av Elisabeth redan i ett tidigt stadium. Under resans gång har regeln modifierats. Fokus för OBOS är nu i stället hur många växter de boende ser och även att säkerställa blomning under hela säsongen.
-Träd kan vara en av de dyraste växtvalen, därför försöker vi bevara de träd som finns på området, men även få in träd som kan ge skugga under varma sommardagar. Vi har fortsatt att jobba med siffran 3 genom att projektera för 3 vårblommande, 3 sommarblommande och 3 höstblommande växter som kan ses från varje fönster i bostaden, berättar Johanna.
OBOS gröna handbok är under utveckling. Olika workshops har anordnats för att testa den i praktiken och se hur den bäst kan implementeras. Under 2023 kommer handboken att testas i alla led för att säkra att kunskapsöverföringen blir optimal.
-Vi är igång med ett av våra första pilotprojekt i Tygelsjö på Brf Hortensia där säljstarten är planerad till slutet av 2023. Det ska bli spännande att följa upp och se när allting är på plats samt höra hur våra boende upplever grönskan, berättar Johanna Sardi.
Green Cities ser med förväntan fram emot resultatet. För trots att forskningen är entydig när det gäller grönskans mervärden byggs det sällan efter dessa rekommendationer. Vi avslutar intervjun med att fråga Johanna om just detta: vad tror du krävs för att vi ska få grönare bostadsområden i framtiden?
-Bra fråga. Jag tror att vi som samhällsutvecklare har ett stort ansvar i att få till grönare bostadsområden. Dels genom kunskap inom området, dels genom att samverka med andra samhällsutvecklare och markägare. Det i samband med tydligare krav från omvärlden som t.ex. EU Biodiversity Strategy for 2030. Den kommer på sikt att tvinga markägare och företag att anpassa sig till grönskans mervärden. Utan den anpassningen kommer det säkerligen vara svårt att få finansiärer eller kunder för den delen, avslutar Johanna.
Bevara alla gamla träd i möjligaste mån. Projektera runt träden istället för att anpassa träden till byggnaderna. Ett äldre träd bidrar med så mycket mer än ett nyplanterat träd. Både när det gäller att skänka skugga, ta upp luftföroreningar, erbjuda boplats till insekter och djur, ta upp dagvatten samt bidra till invånarnas välmående. Den estetiska aspekten är inte att förglömma.
Tänk krontäckning och planera för minst 30 procents krontäckningsgrad. Det betyder att det även krävs storväxta träd och inte bara pelarformiga och småväxta träd. I Sverige behövs ljus vintertid så tänk på väderstreck vid planering.
Klängväxter är ett bra alternativt om utrymmet är begränsat. Är budgeten begränsad finns prisvärda alternativ. Clematis och vildvin är tex snabbväxande och kostnadseffektiva.
Utemiljöerna ska vara lätta att sköta.
Vid upphandling säkerställ att du efterfrågar utbildad personal för att anlägga och sköta utemiljöer. Utbilda befintlig personal.
Gör ett pilotprojekt och utvärdera hur det gick.
Säkerställ att alla boenden ser minst 3 träd från sina bostäder. Forskning visar att de som ser grönska från sin bostad mår bättre.
Sörj för att det finns något som blommar från tidig vår till tidig höst. Det gynnar den biologiska mångfalden och ger pollinatörer föda hela säsongen.
Involvera de boende. Genom att informera dem om grönskans fördelar och behovet av ökad biologisk mångfald uppnås förståelse och ofta även engagemang.
OBOS handbok går under namnet Gröna grepp-handboken. Bakgrunden till handboken har varit att uppfylla kriterierna för OBOS trädgårdsstad, livet mellan husen, och att den blir verklighet. Livet mellan husen är exempelvis grönområden och gröna entréer, stigar och smitvägar mellan byggnaderna, odling, torg, promenadstråk, motionsslingor, utegym, lekplatser och parkbänkar.
Syftet med handboken är att säkerställa biologisk mångfald i projekten och att det är OBOS Sverige som styr hur området ska utformas och inte den lokala projektören. Målet är att OBOS ska utveckla trädgårdsstäder som inte bara skapar mervärde för människorna som bor där utan även för naturen omkring och för kommande generationer.
Handboken underlättar genomtänkta växtval och utföranden oavsett var i landet byggnationen sker. Flertalet av OBOS projekt är Svanencertifierade vilket harmonierar väl med handboken då certifieringen värderar gröna insatser.
Text: Erika Wallin
OBOS, som är en av Nordens största bostadsutvecklare, har som ambition att skapa grönare bostadsområden. Ett av redskapen för att uppnå detta är att ta fram en grön handbok. Elisabeth Rovelstad är rådgivare på Stångby Akademi och hon har bidragit med grön kompetens. Handboken innehåller lämpliga växtval och har inspirerats av tumregeln 3-30-300.
Källa till inspiration
Inte sällan föds bra idéer till följd av misslyckanden. Så var även fallet när Elisabeth Rovelstad kom i kontakt med OBOS Sverige för ett och ett halvt år sedan.
-En entreprenör hade köpt växter av Stångby Plantskola, men när det var dags att plantera stämde det inte med verkligen. Vi fick försöka reda ut det så gott det gick och i samband med det kom jag i kontakt med Johanna Sardi på OBOS Sverige, berättar Elisabeth.
Elisabeth Rovelstad på Stångby Akademi hjälper bostadsbolag att skapa grönare utemiljöer.
OBOS var då i startgroparna med att ta fram en grön handbok. Elisabeth Rovelstad som är utbildad trädgårdstekniker med flerårig arbetslivserfarenhet inom trädgårdsbranschen fick möjlighet att bidra med kunskap till projektet.
Gemensam syn på grönskans värde
OBOS Sveriges ambition att tillföra ett ökat värde till sina bostäder genom fler träd och mer grönska ligger helt i linje med Elisabeths tankar. Bättre utformade utemiljöer höjer inte bara värdet på bostadsbestånden. Grönska stärker även de boendes hälsa samtidigt som den tillför en rad ekosystemtjänster till samhället i stort.
Bostadsbolag har stora möjligheter att skapa rikare utemiljöer till gagn för både de boende och miljön. Foto: iVerde
Johanna Sardi och Elisabeth Rovelstad diskuterade projektet från olika vinklar. Utgången var att OBOS skulle driva utvecklingen av handboken internt medan Elisabeth bidrog med input till vilka växter som passar bra att använda i olika sammanhang. Listor med rekommenderade växtval ingår i handboken och finns tillgängliga för landskapsarkitekter och andra aktörer.
-För mig är det viktigt att se vilka växter som passar var och vilken nytta de gör. För en ung barnfamilj kan tex ett stort träd ge skugga och skydd mot solen medan ätbara växter skänker barnen glädje. Genom att välja prydnadsträd som småfåglar uppskattar, främjar vi barnens naturintresse vilket också är en viktig aspekt. Att tänka cocooning och trygghet är andra centrala delar. Som att rama in och välja bort giftiga växter, förklarar Elisabeth.
Det är viktigt att ta hänsyn till barnens behov när utemiljöer utformas tycker Elisabeth Rovelstad som är rådgivare på Stångby Akademi. Foto: Lina Arvidsson
3-30-300 även för bostadsområden
Idén att även anpassa tumregeln 3-30-300 till bostadsutvecklare fick Elisabeth i samband med en föreläsning med Blaž Klobučar på Träddagarna i Göteborg 2021.
-Under föreläsning om privatträdgårdars inverkan på städer kom jag att fundera på hur 3-30-300 regeln skulle kunna appliceras på bostadssidan. Gatumiljöerna är ofta i fokus när vi pratar träd, men det är lika viktigt att vända sig mot bostadsutvecklare, tycker Elisabeth.
Träd i gatumiljö är ofta i fokus när vi pratar om gröna städer. Foto: Erika Wallin
I svenska tätorter står privat mark för i genomsnitt 30 procent av ytan. Många städer satsar på trädplanteringar och mer grönska, medan det förekommer att privata aktörer i stället tar ner träd och ökar andelen hårdgjorda ytor. Det är en olycklig utveckling. Nettoeffekten av andelen stadsgrönska kan i värsta fall bli negativ.
Att även involvera privata markägare i att skapa grönare städer är därför av stor betydelse.
För bostadsutvecklare tycker dock Elisabeth att det räcker att koncentrera sig på 3 och 30. Det vill säga att alla boende kan se tre träd från sina bostäder samt att krontäckningsgraden i framtiden blir minst 30 procent i bostadskvarteret. Att det är max 300 meter till ett större grönområde är svårt att lägga på bostadsutvecklaren, då denne sällan ansvarar för utformning av helheten.
Att uppnå 30 procent krontäckningsgrad även i bostadsområden är viktigt för att skapa välfungerande gröna städer. Foto: Erika Wallin
Modifierad tumregel
Johanna Sardi på OBOS berättar att tumregeln lyftes in i arbetet med handboken på initiativ av Elisabeth redan i ett tidigt stadium. Under resans gång har regeln modifierats. Fokus för OBOS är nu i stället hur många växter de boende ser och även att säkerställa blomning under hela säsongen.
Att det finns blommande växter från tidig vår till sen sommar är viktigt för den biologiska mångfalden eftersom pollinerare behöver föda hela perioden.
-Träd kan vara en av de dyraste växtvalen, därför försöker vi bevara de träd som finns på området, men även få in träd som kan ge skugga under varma sommardagar. Vi har fortsatt att jobba med siffran 3 genom att projektera för 3 vårblommande, 3 sommarblommande och 3 höstblommande växter som kan ses från varje fönster i bostaden, berättar Johanna.
Johanna Sardi på OBOS Sverige har arbetat fram den gröna handboken med syfte att skapa grönare och bättre miljöer.
Pilotprojekt
OBOS gröna handbok är under utveckling. Olika workshops har anordnats för att testa den i praktiken och se hur den bäst kan implementeras. Under 2023 kommer handboken att testas i alla led för att säkra att kunskapsöverföringen blir optimal.
-Vi är igång med ett av våra första pilotprojekt i Tygelsjö på Brf Hortensia där säljstarten är planerad till slutet av 2023. Det ska bli spännande att följa upp och se när allting är på plats samt höra hur våra boende upplever grönskan, berättar Johanna Sardi.
Green Cities ser med förväntan fram emot resultatet. För trots att forskningen är entydig när det gäller grönskans mervärden byggs det sällan efter dessa rekommendationer. Vi avslutar intervjun med att fråga Johanna om just detta: vad tror du krävs för att vi ska få grönare bostadsområden i framtiden?
-Bra fråga. Jag tror att vi som samhällsutvecklare har ett stort ansvar i att få till grönare bostadsområden. Dels genom kunskap inom området, dels genom att samverka med andra samhällsutvecklare och markägare. Det i samband med tydligare krav från omvärlden som t.ex. EU Biodiversity Strategy for 2030. Den kommer på sikt att tvinga markägare och företag att anpassa sig till grönskans mervärden. Utan den anpassningen kommer det säkerligen vara svårt att få finansiärer eller kunder för den delen, avslutar Johanna.
Bostadsbolag har stora möjligheter att bidra till att öka den biologiska mångfalden. Att ersätta gräsmattor och hårdgjorda ytor med frodig grönska är en bra start. Foto: Lina Arvidsson
Tips till bostadsbolag
Bevara alla gamla träd i möjligaste mån. Projektera runt träden istället för att anpassa träden till byggnaderna. Ett äldre träd bidrar med så mycket mer än ett nyplanterat träd. Både när det gäller att skänka skugga, ta upp luftföroreningar, erbjuda boplats till insekter och djur, ta upp dagvatten samt bidra till invånarnas välmående. Den estetiska aspekten är inte att förglömma.
Tänk krontäckning och planera för minst 30 procents krontäckningsgrad. Det betyder att det även krävs storväxta träd och inte bara pelarformiga och småväxta träd. I Sverige behövs ljus vintertid så tänk på väderstreck vid planering.
Klängväxter är ett bra alternativt om utrymmet är begränsat. Är budgeten begränsad finns prisvärda alternativ. Clematis och vildvin är tex snabbväxande och kostnadseffektiva.
Utemiljöerna ska vara lätta att sköta.
Vid upphandling säkerställ att du efterfrågar utbildad personal för att anlägga och sköta utemiljöer. Utbilda befintlig personal.
Gör ett pilotprojekt och utvärdera hur det gick.
Säkerställ att alla boenden ser minst 3 träd från sina bostäder. Forskning visar att de som ser grönska från sin bostad mår bättre.
Sörj för att det finns något som blommar från tidig vår till tidig höst. Det gynnar den biologiska mångfalden och ger pollinatörer föda hela säsongen.
Involvera de boende. Genom att informera dem om grönskans fördelar och behovet av ökad biologisk mångfald uppnås förståelse och ofta även engagemang.
Genom att berätta för de boende om växters betydelse och vikten av biologisk mångfald ökar förståelsen för det gröna. Foto: Erika Wallin
Fakta om OBOS handbok
OBOS handbok går under namnet Gröna grepp-handboken. Bakgrunden till handboken har varit att uppfylla kriterierna för OBOS trädgårdsstad, livet mellan husen, och att den blir verklighet. Livet mellan husen är exempelvis grönområden och gröna entréer, stigar och smitvägar mellan byggnaderna, odling, torg, promenadstråk, motionsslingor, utegym, lekplatser och parkbänkar.
Syftet med handboken är att säkerställa biologisk mångfald i projekten och att det är OBOS Sverige som styr hur området ska utformas och inte den lokala projektören. Målet är att OBOS ska utveckla trädgårdsstäder som inte bara skapar mervärde för människorna som bor där utan även för naturen omkring och för kommande generationer.
Handboken underlättar genomtänkta växtval och utföranden oavsett var i landet byggnationen sker. Flertalet av OBOS projekt är Svanencertifierade vilket harmonierar väl med handboken då certifieringen värderar gröna insatser.
Text: Erika Wallin
Följ oss gärna
