Asfalt bryts upp, träd planteras och mini-odlingar anläggs. Snart har Paris alla skolgårdar gått från att domineras av steril betong till parkliknande grönska.

Det hela är del av stadens mål och borgmästaren Anne Hidalgos planer att skapa Europas mest hållbara stad år 2030. De senaste åren med pandemin har drivit på utvecklingen. Med hjälp av EU-bidrag omvandlas Paris cirka 600 skolgårdar till mer parkliknande miljöer som ska uppmuntra barn till utomhusaktiviteter, men också öka deras nyfikenhet på och förståelse för naturen.

– Intresset är överväldigande och det ringer hela tiden från andra städer som vill veta mer, säger Laurence Duffort, högsta chef på motsvarigheten till Paris stadsbyggnadskontor, Conseil d’Architecture, d’Urbanisme et de l’Environnement, CAUE.

 

Ambitiösa planer är genomförbara

Laurence Duffort arbetar dagligen med att omsätta borgmästarens direktiv till praktisk verklighet och hon menar att de ambitiösa planerna är realistiskt genomförbara.


– Den sociala distanseringen gör att vi som människor inser de behov vi har av att faktiskt mötas fysiskt och vara tillsammans. Det har uppstått en stark önskan att kunna ses ute och i Paris förstår allmänheten nu att vi har för få parker och gröna allmänna ytor, det gäller även för skolorna.

Inte ens tio procent av Paris är parker eller grönområden, vilket är betydligt mindre än andra storstäder som till exempel London och Stockholm.


Växtlighet och grönska på skolorna är därtill ett av flera steg i att förändra mikroklimatet i staden för att på sikt få ned medeltemperaturen i staden – och därmed kunna möta de extrema värmeböljor som kommer allt oftare.

Både lagar och attityder behöver förändras

Svårigheterna för stadsbyggnadskontorets chef Laurence Duffort är dock av en annan karaktär.  För att lyckas uppnå Paris gröna mål måste lagstiftning och regleringar anpassas.

– Borgmästaren har redan gjort mycket, men det finns begränsningar. Till exempel är kollektivtrafiken som bussar och tunnelbana utanför hennes mandat. De tillhör regionen och inte staden, säger Laurence Duffort och påpekar att även den privata sektorn måste ta ansvar.

– Det är komplicerat att koordinera förändringar när beslutsfattandet ligger på så många olika instanser.

Trots detta säger Laurence Duffort att det redan går att se stora förändringar.

– Ett påtagligt exempel är omvandlingen av skolgårdarna som vi arbetar med och som är ett av borgmästarens favoritprojekt. Men även här handlar det om att förändra människors inställning, det gäller både skolpersonal och föräldrar.

– Vuxna måste förstå att barnen mår bra av att röra sig aktivt och fritt. Det går inte att eliminera risker till noll.  Den största utmaningen är parisarnas egna identitet och bild av vad för slags stad man bor i. Paris är en traditionell stenstad med en struktur från förra seklet. Det är kräver en del förändring i “mindset” och i förståelse för vad ett grönt urbant landskap betyder.

Vill du få fler nyheter från Green Cities? Teckna dig för vårt nyhetsbrev!

Text: Kajsa Kax

Följ oss gärna