Vilken typ av lekpark tror du är är bäst för barnen, miljön och kommunernas ekonomi?
Nu presenterar Urbio en intressant studie om skillnaderna mellan traditionella lekparker, temalekparker och lekotoper. I studien jämfördes tre fiktiva lekplatsförslag. För de olika alternativen beräknades kostnaderna för anläggande och skötsel, lekvärdena, ekosystemtjänsterna och klimatavtrycket.
Resultatet är slående: Lekotoperna är betydligt bättre än de andra alternativen – på samtliga punkter. Frågan är nu hur vi kan applicera dessa insikter i arbetet med våra gemensamma utemiljöer framöver!
I Hjälmarviksparken i Örebro har Lekotoper prototypats, här med synligt dagvatten kombinerat med hoppstenar. Bildkälla: Urbio.
Studie genomförd av Urbio
Arbetet med studien har letts av Mattias Gustafsson, landskapsarkitekt på Urbio:
När vi bjöd in en handfull experter på kostnadskalkyler, lekvärden, ekosystemtjänster och klimatavtryck hade vi på känn att Lekotoperna skulle ligga bra till i förhållande till de andra alternativen. Men att det skulle bli så här stora skillnader, det förvånande oss!
Det första av de tre fiktiva lekplatsalternativen var en traditionell kvarterslekplats med gunga, rutsch, sandlåda, sittmöbler och en stor bollplan. Det andra var ett förslag med påkostade lekutrustningar på stora ytor av färgglad gummiasfalt. I båda dessa alternativ krävdes terrassering av marken samt markmurar för att ta upp nivåskillnaderna och säkerställa funktionskraven kring bollplanen och lekredskapen. Det tredje alternativ som undersöktes var en så kallad Lekotop, det vill säga ett naturlikt leklandskap med inslag av lekredskap. Platsens terräng dramatiserades genom massbalanshantering. Med hjälp av naturmaterial som stock, sten och vegetation formades ett småbrutet landskap med rumsligheter i barnens skala. I Lekotopens fall gick det också att spara de flesta av träden på platsen, till skillnad från de två första fallen. Lekotopen hade därför också bäst krontäckningsgrad och mest dagvatteninfiltration.
Lina Lo Gillefalk, landskapsarkitekt på Urbio som också arbetat med rapporten, berättar:
Resultatet av beräkningarna och bedömningarna visar på att Lekotopen på samtliga punkter är bättre – i vissa fall överlägsen – de två andra alternativen. Temaleken, som var i särklass dyrast att anlägga, hade faktiskt minst lekvärde och mer än tio gånger så stort klimatavtryck. Det pekar på att vi behöver se över hur vi bygger lekplatser framöver.
Att i unga år få möjlighet att klättra i träd och därigenom skapa en fysisk relation till det levande borde vara en rättighet. Bildkälla: Urbio.
Ladda ner rapporten
Rapporten ’KVARTERSLEK, TEMALEKPLATS ELLER LEKOTOP? – En jämförande studie av kostnader, lekvärden, ekosystemtjänster och klimatavtryck’, släpptes under våren 2024. I rapporten redovisas hur siffrorna tagits fram och samtliga experters respektive beräkningar och bedömningar finns bifogade. Där finns också tips och tricks för hur kostnader och klimatavtryck för lekplatser kan hållas nere samtidigt som lekvärden och ekosystemtjänster optimeras. I rapporten föreslås även en rad appliceringar av Lekotop-konceptet, exempelvis för skolgårdsupprustningar och klimatanpassningsprojekt.
Rapporten är framtagen av Urbio och finns för gratis nedladdning här:
Jämförelse
Anläggningskostnader, skötselkostnader, lekvärde, ekosystemtjänster och klimatavtryck för tre olika lekparkstyper har jämförts i studien.
Flest mervärden och lägst kostnader har enligt studien lekotopen. Bildkälla: Urbio.
Traditionell lekpark eller kvartersleken är enligt studien den näst bästa lösningen vid val av lekpark. Foto: Erika Wallin
Temalekparker är enligt studien de mest kostsamma både för miljön och ekonomin. Foto: Erika Wallin
Fakta om Urbio
Urbio är ett fristående landskapsarkitektkontor bestående av tiotalet landskapsarkitekter. Tillsammans arbetar de för att skapa mer livfulla och lekfulla stadslandskap. Deras utgångspunkt är en landskapsarkitektur som för naturen närmare människan.
Kontakt: Mattias Gustafsson, VD och grundare Urbio
mattias.gustafsson@urbio.se
0722-31 63 00
Källa: Pressrelease från Urbio
Text: Urbio samt Erika Wallin
