24.1.2022

Nils Ericsson terminalen är smutsigast, Angereds stadspark renast. Luftföroreningsnivåerna varierar stort mellan olika platser i Göteborg. Det visar en ny studie vid Göteborgs universitet, som slår fast att träd bidrar till renare luft i städer. Träd är viktiga luftrenare.
Att grönska kan skapa trivsel och ett bra klimat i våra städer är välkänt. Men hur viktig är växtligheten för att skapa en renare stadsluft? Frågan står i fokus i ett omfattande samarbetsprojekt som leds av forskare vid Göteborgs universitet.

I projektets första studie har forskarna mätt föroreningar i luften och jämfört med föroreningar i bladen i lövträd. Arten som undersöktes var kärrek. Kärrek är ett allt vanligare stadsträd i Göteborg. Mätningarna skedde i juni och september 2018. Studien genomfördes på sju olika platser i stadsmiljö i Göteborg. Forskarna valde att fokusera på så kallade PAH:er. Det en grupp luftföroreningar som hittills inte varit så väl undersökta, men som bedöms vara mycket skadliga för människors hälsa.

Trädens blad tar upp föroreningarna

Resultatet är tydligt: föroreningarna i bladen ökade över tid. Forskarna kunde visa på ett tydligt samband mellan mängden föroreningar i luften och mängden föroreningar i bladen.

– Studien slår fast att bladen samlade upp luftföroreningarna under sommaren, och därmed minskade människors exponering för skadliga ämnen i luften. Det är ovanligt med såhär omfattande mätningar av föroreningar i både växtlighet och luft, och studien bekräftar att träd har betydelse för att förbättra luftkvaliteten i städer, säger Håkan Pleijel, professor i miljövetenskap vid Göteborgs universitet.

Stora skillnader mellan stadsområden

Samtidigt upptäckte forskarna att föroreningsnivåerna varierade stort mellan de olika mätplatserna. På den mest förorenade platsen – Nils Ericsson terminalen – var halten PAH:er i luften sju gånger högre än i Angereds stadspark.

– Att det är såpass stora skillnader mellan luftföroreningar i olika delar av staden kan uppfattas som förvånande, och det är viktig information för myndigheterna att känna till, säger Håkan Pleijel, som tillägger att trafiken är den huvudsakliga källan till luftföroreningar i de miljöer som studerats i projektet.

Barrträd viktiga luftrenare på vintern

På ett par platser i stadsmiljö, samt i Botaniska trädgårdens arboretum, mätte forskarna även föroreningar i barr, i arten svartall. Mätningarna visade att föroreningshalterna var betydligt högre i barr som var tre år gamla, jämfört med barr som var ett år gamla.

– Det visar att även barrtträd har betydelse för att rena stadsluften. En fördel med barrträd är att barren sitter kvar även på vintern, när föroreningsnivåerna i städerna vanligtvis är som högst, säger Jenny Klingberg, forskare i miljövetenskap vid Göteborgs botaniska trädgård.

Grönska behövs i stadsplaneringen

Forskarna hoppas att studien kan bli en viktig pusselbit i planeringen av det urbana landskapet.

– Vi behöver arbeta med flera metoder för att minska luftföroreningsnivåerna i våra allt mer befolkade städer. Minskade utsläpp är den viktigaste åtgärden, men vi visar att även grönska har en viktig roll för att lyckas skapa hållbara städer där invånarna mår bra, säger Jenny Klingberg.

Figur: föroreningsnivåer på olika platser i Göteborg
Figuren visar summan av 32 PAH:er i luften på sju platser i Göteborg i stadsmiljö, samt i Botaniska trädgårdens arboretum. Y-axeln visar ett medelvärde av mätningarna i juni och september 2018. Halten är angiven i ng/m3 luft, dvs i miljarddels gram per kubikmeter luft. Några fastslagna gränsvärden finns inte, men forskarna framhåller att resultatet är en viktig utgångspunkt för framtida riskbedömningar.

Om forskningen Projektet ”Rensa luften med växter – kan PAH-exponeringen reduceras med hjälp av urban vegetation?” leds av professor Håkan Pleijel vid Göteborgs universitet. Projektet är ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Göteborgs botaniska trädgård och Lunds universitet.

• Artikeln ”Polycyclic aromatic hydrocarbon (PAH) accumulation in Quercus palustris and Pinus nigra in the urban landscape of Gothenburg, Sweden” har publicerats i tidskriften Science of the Total Environment.


• Studien som artikeln beskriver genomfördes i juni och september 2018. Forskarna mätte föroreningarna i två trädarter i Göteborg, och jämförde med föroreningarna i luften. För lövträdet kärrek skedde mätningarna på sju platser i stadsmiljö i Göteborg, med varierande mängd trafik. På ett par platser, samt i Botaniska trädgårdens arboretum, mätte forskarna också föroreningar i barr, i arten svartall.


• Forskarna fokuserade på PAH:er (polycykliska aromatiska kolväten), som misstänks stå för en stor del av de hälsofarliga effekterna av luftföroreningar. I städer är trafiken den största källan till PAH:er.

Kontakt
Håkan Pleijel, professor i miljövetenskap, institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet, mobil: 0733-10 07 00, e-post: hakan.pleijel@bioenv.gu.se
Jenny Klingberg, forskare i miljövetenskap, Göteborgs botaniska trädgård, mobil: 070-352 97 72, e-post: jenny.klingberg@vgregion.se

Källa: Göteborgs universitet