skip to Main Content
Det krävs mer än god vilja

Det krävs mer än god vilja

image
Vår förhoppning med den här debattartikeln är att även fler svenska politiker inser vikten av grönare städer. Foto: Lina Arvidsson
22.11.2023

Det krävs mer än god vilja – ett debattinlägg


För några veckor sedan kom beskedet att USA satsar 1 miljard dollar på trädplanteringar. Det är en kraftfull investering som visar att kunskapen om trädens mervärden nått ända fram till Vita huset. Det är oerhört glädjande. Vår förhoppning med den här debattartikeln är att även fler svenska politiker inser vikten av grönare städer.

För tre år sedan sjösattes EU-projektet Green Cities i Sverige. Syftet med projektet är att sprida kunskap om gröna städers mervärden samt visa på goda exempel. Under de tre år som projektet har pågått kan vi konstatera följande: det finns en mängd forskning som visar på grönskans fördelar för klimatet, hälsan och den biologiska mångfalden, det finns en god vilja hos många aktörer att skapa grönare städer och därtill många fungerande lösningar att inspireras av.

Samtidigt kan vi konstatera att andelen grönska i många svenska städer minskar och trots uppmaningar, riktlinjer och råd från statliga myndigheter saknas bindande lagstiftning. Det har bland annat lett till att många nya stadsdelar i princip inte har någon grönska alls. Förtätningar sker på bekostnad av grönområden. Det finns huskroppar som står så tätt att de boende inte ens nås av solljus. Medan till exempel Paris bedriver ett målinriktat arbete för att skapa grönare och bättre skolgårdar, får svenska skolbarn allt mindre ytor att röra sig på. Socioekonomiskt svaga områden har dessutom generellt mindre grönska än mer välbärgade områden.

Det är en både paradoxal och olycklig utveckling. Vi menar därför att på samma sätt som plan- och bygglagen reglerar hur många parkeringsplatser som ska finnas vid nybyggnation, borde lagen reglera hur stor andel grönska som ska finnas på kvartersnivå. När upphandlingar görs borde kraven på inslag av växter ställas betydligt tuffare till byggherrar än vad som görs idag. Därtill borde ekonomiska medel avsättas, både för nyplanteringar, men framförallt för underhåll och skötsel.

Är det verkligen så viktigt att prioritera grönska? Svaret är ja. Av främst tre anledningar.

För klimatet


Extremväder med översvämningar och värmeböljor har blivit vanligare och enligt olika klimatscenarier kommer de att bli än vanligare i  framtiden.

Städernas hårdgjorda ytor tar inte upp något vatten, vilket är en av de främsta orsakerna till skyfallsproblematik. Växter däremot fångar upp vatten både genom sina bladverk och rötter. Merparten av regnet avdunstar igen och återgår till atmosfären utan att belasta dagvattensystemen. Inte minst stora träd tar upp stora mängder vatten, men även andra växter fångar upp och fördröjer regnvattnets väg ut i recipienten.

Grönska sänker temperaturen sommartid och skapar ett behagligare stadsklimat. Städer kan bli väldigt varma då mörka tak och hårdgjorda ytor absorberar värme. Temperaturdifferensen i en lekpark kan tex vara 30 grader, beroende på om sandlådan ligger i gassande solsken eller skuggas av trädkronor. Framförallt barn och äldre behöver skyddas från extremvärme.

Växter tar dessutom upp skadliga partiklar från luften, barrväxter även vintertid. Det finns beräkningar som uppskattar att luftföroreningar orsakar 6 700 förtida dödsfall i Sverige – årligen.

För hälsan


Tillgång till grönska ger både förbättrad psykisk och fysisk hälsa hos invånarna. En nyligen publicerad studie från Northwestern University’s Feinberg School of Medicine visar till exempel att de som har grönska runt sin boendemiljö kan minska sin biologiska ålder med 2,5 år. Detta har flera förklaringar. Grönska främjar rörelse vilket är gynnsamt, men grönska i sig är också lugnande och positivt för koncentrationen. Grönska sänker stressnivåerna vilket resulterar i färre hjärt- och kärlsjukdomar, liksom diabetes och depression. Forskning har visat att patienter som har tillgång till grönska tillfrisknar snabbare och kräver mindre medicinering.

Ensamhet är en av vår tids stora utmaningar. Utöver att parker och grönområden är gynnsamma för hälsan på individnivå, främjar de möten och bidrar till social gemenskap.

För den biologiska mångfalden


EU’s och så även Sveriges mål är att stoppa förlusten av biologisk mångfald och att vända dess utveckling i en positiv riktning före 2030. Den biologiska mångfalden i urbana områden är många gånger förvånansvärt stor. För att bevara och ytterligare berika den krävs både plats och rätt åtgärder. Inhemska växter, tillgång till vatten samt död ved och pollinerarvänliga växer hela säsongen är nyckelord.

Att skapa gröna städer är således både ett sätt att klimatanpassa våra städer, främja folkhälsan och bevara den biologiska mångfalden. Men det är också ett sätt att försäkra oss om att vi har städer som även kommande generationer kan leva och bo i.

Naturvårdsverket, Boverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap är några av de aktörer som redan uppmanar till mer grönska i staden. Det är glädjande, men god vilja, riktlinjer och rekommendationer räcker inte alltid. Vi uppmanar därför svenska politiker att ytterligare öka ambitionsnivån. Det är dags att gå från ord till handling.

Här är tre punkter att börja med



  • Inkludera krav på grönska i Plan- och bygglagen

  • Uppmana kommuner och andra upphandlande instanser att använda de verktyg som finns för att ställa högre krav på hållbarhet och mer grönska i urbana miljöer

  • Avsätt resurser för korrekt skötsel och underhåll. Träd som planteras och inte överlever är en ren miljöbelastning


Maja Persson och Erika Wallin, Green Cities Sverige

 

Back To Top
Gröna städer använder Googles cookies för att analysera din användning av vår webbplats anonymt, så att vi kan anpassa dess funktionalitet och effektivitet och visa annonser. Vi använder också Facebook, Twitter, LinkedIn och Google cookies, med ditt samtycke, för att möjliggöra integration med sociala medier på vår webbplats. Om du vill ändra vilka cookies vi använder kan du ändra dina inställningar nedan.
Cancel