Rynkar du lite på näsan när du hör ordet trend? Visst, trender kan tyckas vara ytliga och övergående, men att ha koll på vad som ligger i tiden kan vara högst relevant. Genom att fånga upp vad som engagerar kan intresset bemötas och tas tillvara.
Trendexpert Stefan Nilsson har arbetat med att förutspå trender i över 20 år. Han har sällan fel. Vissa trender blåser över snabbt och lämnar knappt några spår efter sig. Andra trender biter sig fast och blir efter en tid det nya normala. Nu förutspår Stefan att biologisk mångfald är begreppet som kommer att prägla debatten de kommande åren.
Olika aktioner för att rädda bina har pågått de senaste åren. Nu är vi mogna för ett bredare perspektiv och biologisk mångfald kommer att få mer uppmärksamhet enligt Stefan Nilsson. Foto: Erika Wallin
Det var under den stora trenddagen i början av februari som Stefan Nilsson deklarerat att biologisk mångfald kommer att vara i fokus de närmsta åren. Den stora trenddagen samlande över 750 deltagare från 24 länder, så intresset är stort. Men vad är egentligen en trend och kan verkligen miljöfrågor anses som trendiga?
Miljöfrågans olika fokus genom åren
Trender kan beskrivas som tydliga utvecklingsrörelser. Stefan Nilsson poängterar att miljöfrågan i sig inte är en trend. Den är en självklar del av våra liv och har varit så under lång tid. Våra beteenden och hur vi pratar och agerar runt miljöfrågan ändrar däremot fokus.
Under 1900-talets senare del dominerade försurning av sjöar, besprutning av skogen, ozonskiktet och kärnkraftsavfall debatten. Runt millennieskiftet var olika typer av miljömärkningar och certifiering i ropet. Liksom källsortering. I början av 2000-talet dök miljöbilar upp och fokus flyttade till koldioxidutsläpp. De senaste 20 åren har klimatet dominerat stort med inslag som veganism, hållbara material och växthuseffekten.
Enligt Stefan är det nu biologisk mångfald som kommer att prägla debatten.
Gamla ekar är ett exempel på hur viktiga träd är för den biologiska mångfalden. Över 1000 arter är direkt och indirekt beroende av eken. Det är främst tre artgrupper som utmärker sig, insekter, lavar och svampar. Kattuggla, nötväcka och stare är några av de fåglar som häckar i ekens hålrum. Foto: Erika Wallin
Corona har fått hjulen att snurra långsammare
När Stefan siar om framtiden baserar han det på fyra parametrar: statistik, intryck från mässor, samtal med olika aktörer och sin egen magkänsla. De senaste två åren har varit speciella och Stefan menar att det är tydligt att trender går långsammare nu. Färre intryck utifrån och mer intryck från närområdet ger annan påverkan.
Samtidigt behöver vi glädje och lite spänning i tillvaron och det massiva intresset för padel kan ses som ett exempel på det menar Stefan. Det är roligt och ger lite krydda i vardagen.
Biologisk mångfald är ett annat exempel på ett ämne som ger glädje och är berikande.
-Vi behöver känna glädje, det är en otroligt viktig drivkraft. Lite pirr och förväntan, och att lära oss mer om biologisk mångfald känns spännande. Nytt och meningsfullt. Biologisk mångfald kräver ett större helhetstänk och vi är mogna för det, menar Stefan.
När det gäller biologisk mångfald är lite vildväxta ytor ofta de allra bästa. Foto: Erika Wallin
Tecken på att medvetenheten om biologisk mångfald ökar
Biologisk mångfald förekommer numera betydligt oftare i olika typer av sammanhang enligt Stefan. Till exempel:
- Många företag som tidigare fokuserat på olika aktiviteter för att rädda bina lyfter nu blicken för att även inkludera fler insekter, växter och djur.
- Lika självklart som att berätta hur företag arbetar med hållbarhetsfrågor är det snart att berätta om vad de gör för den biologiska mångfalden.
- Samhällsdebatten präglas mer av frågor som inkluderar biologisk mångfald, som till exempel hur den svenska skogen ska skötas.
- Diskussioner kring fikabordet. Intresset för att ta hand om sin trädgård, lämna ris till igelkotten, plantera växter för humlorna, skapa en gynnsam miljö till grodorna, göra om gräsmattan till en äng – kort sagt, skapa en biologisk mångfald – ökar.
- Även det politiska engagemanget för att skapa grönare städer med större mångfald ökar. Den omvandling som Paris är inne i är ett exempel.
Stefan Nilsson ser många olika exempel på hur intresset för biologisk mångfald ökar i samhället. Foto: Erika Wallin
Mer mogen diskussion
Det finns en klar koppling mellan biologisk mångfald och klimat. En artrik och varierad natur ger ett skydd mot klimatförändingar. Gamla träd tar upp och lagrar mer koldioxid, samtidigt som äldre träd är viktiga för mångfalden. En varierad grönska skapar bättre skydd mot översvämning och torka, och står emot sjukdomar och skadedjur bättre.
Stefan poängterar att samtidigt som det finns ett stort intresse och sug efter att lära sig mer om biologisk mångfald, är det också ett komplext område.
-Det är en mångfacetterad fråga som inte är helt lätt att sätta sig in i. Mycket styrs via beslut i EU, som vi inte kan påverka. Men vi vill känna pirret och möjligheten att få lära sig mer är otroligt stimulerande. Jag är övertygad om att delar av padelsamtalen kommer att ersättas av diskussioner om hur vi bäst skapar goda livsmiljöer för våra vänner steklarna, fjärilarna och andra djur i trädgården, avslutar Stefan.
Stefan är övertygad om att vi kommer att ägna mer tid åt att fundera över vad vi kan bidra med för att öka den biologiska mångfalden. Foto: Erika Wallin
Fakta biologisk mångfald
Begreppet biologisk mångfald är ett samlingsbegrepp för all den variation som finns mellan och inom arter och livsmiljöer på jorden. Den biologiska mångfalden spelar en avgörande roll för naturens grundläggande funktioner, så som pollinering och rening av luft och vatten.
Vill du få fler nyheter från Green Cities? Teckna dig för vårt nyhetsbrev!
Text: Erika Wallin
