Ljusföroreningar är ett miljöproblem som många inte varit särskilt medvetna om, men som nu börjar få allt mer uppmärksamhet.
Sedan glödlampan började tillverkas i slutet av 1800-talet har ljuset vunnit allt mer mark. Även om det är över 100 år sedan jordklotet på allvar började lysas upp är det först på senare år som de ekologiska konsekvenserna av ljusföroreningarna börjat uppmärksammas. Därför är kunskapen begränsad.
Att många djur- och växtarter påverkas av det konstgjorda ljuset är forskarvärlden dock överens om.
Tips på lämpliga åtgärder:
1. se till att mörka naturmiljöer inklusive vattenmiljöer och gamla, grova träd och korridorer mellan dessa i första hand bevaras mörka
2. belysning endast sker på platser där det verkligen behövs och skärmas av för att inte spridas utanför behovsområdet
3. belysning endast sker under den tid på året och dygnet som behövs, vilket kan ske med hjälp av timers och närvarostyrning
4. ljusstyrkan hålls så låg som möjligt och höjs endast när människor vistas på platsen, vilket kan ske med hjälp av närvarostyrning och dimning
5. ljuskällan utgörs av lampor med långa våglängder och ett varmare ljus för att minska påverkan, helst i kombination med ovan nämnda anpassningar.
Exempel på hur kunskapen har tillämpats:
Frankrike har en ny lagstiftning på plats som reglerar ljusföroreningarna.
I USA har ett 40-tal städer börjat släcka ner byggnader under fåglarnas migrationsperioder.
Svenska Kyrkan i Sverige arbetar med att minska ljusföroreningarna. Exempelvis fasadbelysning och byta ut gatulampor som lyser uppåt mot energieffektiva lampor som bara lyser mot marken i stället.
Nacka kommun tagit fram en ljusstrategi där vikten av mörka kilar lyfts fram.
Helsingborg kommun har man satsat på infraröd belysning längs cykel- och gångvägar.
Källor: WWF och Ekologigruppen AB