Grönare Möllan i Malmö är ett bra exempel på hur städer kan arbeta målinriktat för att öka andelen träd i en stadsdel. En riktad satsning för att öka krontäckningen i stadsdelen Möllevången har gett en grönare, hälsosammare och mer klimatresilient stadsdel. Dessutom uppskattas satsningen av invånarna som gläds över grönskan.
Ökad krontäckning är målet
Måttet krontäckningsgrad är ett begrepp som används allt mer. Det anger hur stor andel av en yta som skuggas av trädkronor. Måttet har visat sig vara ett användbart redskap för att räkna ut hur mycket träd en stad behöver för att fungera väl.
Naturvårdsverket har därför satt som mål att svenska städer ska ha en krontäckningsgrad på minst 25 procent år 2030. Den populära 3-30-300 regeln sätter målet ännu högre och rekommenderar minst 30 procents krontäckning på kvartersnivå. Att specifikt ange kvartersnivå är relevant för att få en jämn fördelning av grönskan i en stad. En stor park eller stadsskog kan annars ge intrycket av att en stad är grön trots att många invånare helt saknar grönska.
Måttet krontäckningsgrad anger hur stor andel av en yta som skuggas av trädkronor. Krontäckningsgraden i en stad bör vara minst 25 procent på kvartersnivå för att staden ska vara välfungerande. Foto: Erika Wallin
Skillnader mellan stadsdelar
Malmö stad har en krontäckningsgrad på 18 procent, men skillnaderna mellan olika stadsdelar är stora. Möllevången, en av de platser i Malmö med lägst krontäckning, har blott 9 procent. Staden som arbetar mot 25 procent målet beslutade därför för några år sedan om en riktad satsning med ambitionen att öka krontäckningen med minst 1 procent i stadsdelen. Hösten år 2020 planterades mer än 150 nya träd i rejäla storlekar vilket direkt gav effekt.
Möllevångstorget har långt kvar till Naturvårdverkets målsättning på 25 procents krontäckningsgrad. Endast 9 procent av stadsdelen täcks av trädkronor. Med satsningen Grönare Möllan är ambitionen att successivt skapa en grönare stadsdel. Foto: Magnus Adolfsson
Så gjorde Malmö
Magnus Svensson arbetar som träd- och vegetationsexpert i Malmö stad. Han är numera tillsammans med kollegan Caroline Larsson ansvarig för satsningen Grönare Möllan. Magnus är mycket nöjd med resultatet.
-Vi började med att ta fram krontäckningsdata för olika stadsdelar och studerade hur trädpopulationen såg ut i området. Sedan räknade vi på hur många träd som skulle krävas för att åstadkomma en ökning med minst 1 procent. Trädvalet skräddarsyddes sedan utifrån de specifika förutsättningarna på platserna och utifrån vilka ekosystemtjänster de skulle leverera, berättar Magnus.
Trädarter som skuggar lagom mycket och vid rätt tidpunkt, sk klimatsmarta träd, var ett fokus.
Malmö stad sökte pengar från Boverket som delfinansierade satsningen. Befintliga parker i området fick mer grönska, och tidigare hårdgjorda ytor transformerades.
-Befintliga grönytor räckte inte och eftersom träd gör mest nytta i hårdgjorda ytor kunde vi efter godkännande från politiken ta bort parkeringsplatser till förmån för träd. Det gav en visuell effekt direkt och responsen från invånarna har varit otroligt positiv
Exempel på gatuplanteringar med träd i större storlekar som direkt ger effekt på lummigheten på gatan. Foto: Patrick Svensson.
Varför är det viktigt med träd?
Träden har många fördelar och de skapar en bättre miljö att leva i. De ger skugga och svalka sommartid, minskar hårda vindar och läar, absorberar vatten vid kraftiga regn, tar upp luftföroreningar och dämpar buller. Dessutom ger de boplats och föda till insekter och fåglar. Flera av de träd som har planterats på Möllevången står i växtbäddar designade för att ta emot och magasinera vatten vilket är en fördel när så stor del av de omgivande ytorna är hårdgjorda. Inom pilotprojektet Grönare Möllan testas och utvärderas nya typer av växtbäddsuppbyggnader för regnträdgårdar och för dagvatteninfiltration i skelettjordar. SLU Alnarp utför mätningarna.
Hitta hit
Vill du titta på planteringarna hittar du dem till exempel på Simrishamnsgatan och Kristianstadsgatan-Ängelholmsgatan i Malmö.
Följ oss gärna
